Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vände sig till den längste i sällskapet, liksom om han
på förhand hade vetat, till vern han skulle vända sig.
”Ge mig den”, sade han. ”Hur mycket är den på?”
”Tjugusex rubel.”
Funderande ett ögonblick, tog den storväxte
räkningen och utan att säga ett ord, stoppade han den
i fickan. Under tiden fortforo de andra båda att
prata.
”Således farväl, du präktiga hedersvän!” sade
den lille fule med det milda leendet.
De båda unga männens ögon voro skymda av
tårar. De gingo ut på trottoaren. Resenären vände
sig lite brydd till den storväxte.
”Det var sant”, sade han, ”gör du upp min
räkning hos Chevalier och skickar mig den?”
”Ja visst”, svarade den andre, som just höll på
att dra på sina handskar. Därpå utbrast han på ett
för honom ganska ovanligt sätt:
”Vad jag avundas dig, som får fara härifrån!”
”Verkligen; nå, så far med”, sade den resande.
Han svepte in sig i pälsen, makade åt sig i släden
och gjorde plats åt den, som avundades honom. Hans
röst darrade.
”Farväl, Mitja”, sade vännen, ”må Gud ge dig. ..”
Han höll upp. Han hade tydligen ingen annan
önskan än att den andre nu äntligen skulle fara, och
det kunde han ju inte säga.
De tego. Så ropade den ene: ”Farväl!” den
andre : ”Kör!” ocli släden sattes i gång.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
