Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kosackerna - XVI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vilt. De glömma inte farbror Jeroschka; en annan
gång får jag pastejer eller pannkakor!”
”Det gläder mig att du kommer!” ropade gubben
belåtet och sprang upp på golvet med bara fötter.
Han tog några steg på det knarrande golvet, gjorde
ett utfall och skrattade gott åt sina utåt böjda fötter.
”Är det inte fint, kanske?” frågade han och hans
små ögon blixtrade. Lukachka log.
”Går du till postlinjen?” frågade den gamle på
nytt.
”Jag har med mig det där rödvinet, som jag
lovade dig.”
”Må Gud belöna dig”, svarade gubben, tog
skyndsamt på sig kläderna, som han fäste med remmar,
öste litet vatten över händerna och torkade sig på
en gammal handduk, for med en bit av en gammal
kam genom sitt toviga skägg och ställde sig framför
Lukaschka.
”Färdig!” sade han.
Lukaschka tog ett glas, sköljde det och fyllde det
sedan med vin, som han räckte den gamle. Själv
slog han sig ned på bänken.
”Din skål, i Fadrens och Sonens namn!” sade
gubben med värdighet i det han fattade glaset. ”Må
dina önskningar gå i uppfyllelse, må du alltid
förbliva en duktig karl och förtjäna korset.”
Lukaschka drack också av vinet med en from
önskan och ställde glaset på bordet. Den gamle reste
sig, tog fram torr fisk, som han iade på tröskeln och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
