- Project Runeberg -  De fyra ryttarna /
490

(1932) [MARC] Author: Vicente Blasco Ibáñez
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14. Honom kan ingen döda

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

höra nyheterna om sonens skada, hade varit så förtvivlad.
Han hade ju nästan trott, att hans son skulle dö.
Så dåraktig han varit. Det fanns ingen, som kunde döda
hans Julius. Hans hjärta kunde intyga det.

En dag såg han sin son träda in, och han såg, hur de
gråtande och tillika skrattande kvinnorna omfamnade
honom. Hans stackars Luise grät obehärskat vid
omfamningen, och hängde sig om Julius hals. Chichi såg
allvarligt och fundersamt på honom och skänkte honom
hälften av sina tankar, den andra hälften skickade hon
långt, långt bort till en annan hjälte. De kopparfärgade
jungfruarna stodo i rummet bredvid och kivades om
platsen vid gardinen, genom vilken springa de sände
nyfikna antilopblickar.

Fadern beundrade den lilla guldranden på ärmen på
den grå rocken, vilkens skört voro uppknäppta. Sedan
betraktade han den mörkblå hjälmen med de flata
brättena, vilken fransmännen nu använde i skyttegravarna.
Den traditionella soldatmössan hade försvunnit. En
stormhuva, nästan lik den, som man ser på gamla
tavlor, – gamla spanska tavlor, – beskuggade hans
ansikte. Nu bar Julius ett mycket välvårdat skägg, som
var mycket olikt det som sergeant Desnoyers haft i
skyttegraven. Julius var nu även ren och prydlig, ty
han hade ju nyss lämnat lasarettet.

"Inte sant, han är lik mig?" sade den gamle stolt.

"Han har ju alltid varit din levande avbild!"

Nu först, då familjen hade honom frisk och välbehållen
i sin mitt kände man sig riktigt nöjd och förtjust.
Alla ville se hans sår och övertyga sig om, att ingen fara
förelåg mera.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:36:04 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/fyrarytt/0526.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free