Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
”ter allt, flyr lifvet så snart; bäst är att göra en
”menniska lycklig då inan kan det och vara lycklig
”af hans sällhet; —• det fullkomliga är icke men”niskans lott; och minst fruntimmernas. De ha så
”föga val och så liten frihet. Bäst taga den medel
måttiga lyckan då den bjudes och” — Jag spejar
åter genom fönstret. Snön faller, lamplågan flackar,
handen svänger för vinden; nu står den stilla, pekande
på en figur — helt visst den andra! Ilur mitt hjerla
slår. Han kommer rakt på huset. Hur kunde jag
tänka på den första?! Måtte han aldrig komma! Den
andra, den rätta kommer. Honom, honom blott kan
jag älska. Han kommer; han går in igenom por
ten, uppför trapporna, snart är han i tamburen! . ..
”Farmor lilla! vi få besök! vi ta ju emot?...”
”Ja, det förstås; det har jag sett i korten.”
IIvem är det?”
”Jag tror det är... jag vet inte rätt”...
Besynnerligt att det skall taga honom så lång
tid att gå uppför trapporna;... hans steg äro van
ligtvis så raska, så är hans tag i dörren; jag känner
det väl. Nu... nej: det var vinden. Minut efter
minut troppar af; ingen kommer. Jag tog väl mi
ste om personen. Del var ej mitt hem som det be
söket var ämnadt.
Der kommer en täckvagn farandes rakt på vårt
hus med klingande bjellror, ol om det vore hon!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>