Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSVÄGAR 13
kilen af hela det väldiga skog- och berglandet mellan
älfvarna. Näset mellan östra och västra Dalälfven.
Vägen, som vi far på, är den genväg man tog öfver
den sista åsen, på den annars nog så dryga körvägen
ned utefter den ena älfven och upp efter den andra.
Låt oss köra vackert i utförsbackarna !
Genom en hel liten skog af julgranar köra vi ned
till byarna på skuggsidan. Först Nordbäck, och mera
till höger Gagnäfsbyn, som har namn om sig att vara
den äldsta af alla byar i Gagnäf. Det sägs också att
Gagnäfsbyn förr legat längre ned på slätten och att
Österdalälfven flutit fram närmare skogen.
Säkerligen har det varit öfvergången öfver älfven
just här, som en gång i forntiden gifvit upphof till både
Gagnäfsbyn på denna sidan älfven och kyrkbyn på den
andra sidan.
Ty älfven är den mäktiga i Dalarne! Står det inte
i geografien, att Sveriges första invånare sökte sig upp-
för älfvarna och lefde af jakt och fiske. Så var då Dal-
älfven på den tiden enda möjliga ingången till allt Da-
larnes land.
Älfven är Dalarnes stolthet! Älfven är som ett
lefvande väsen. Tänk icke att älfven är densamma i
dag som i går, eller i år som för hundra år sedan. Är
inte hela Gagnäfsslätten en enda urgammal flodbädd?
Bär inte slätten öfverallt spår efter de gamla vägar som
älfven och älfvens förgreningar tagit? Ännu den dag i
dag är, kan man ju se hur älfven, alltefter som den
glider i mjuka vindningar genom slätten, oafbrutet flyttar
sig och lämnar efter sig åt ena sidan vall efter vall,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
