Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hon svarade lika kärligt, och när hon nu såg närmare
efter, märkte hon i månskenet den vackraste fågel,
hon någonsin sett, som smekte den unga fröken så
ömt och vänligt, och med dessa ljuvliga smekningar
och samtal fortforo båda ända tills dagen grydde, då
de under många suckar och tårar skildes åt.
Allt detta skyndade vakterskan att berätta för
drottningen, som strax insåg, att den sköna fågeln
var ingen annan än den förvandlade konung
Amun-dus, vilken även under denna förvandling fortfor att
ägna Florinna sin kärlek. Häröver blev drottningen
på det grymmaste förbittrad och föresatte sig att göra
ett sorgligt slut på dessa möten. Hon tillsade
bud-bärerskan att gå tillbaka i tornet och icke låtsa om
någonting. Denna lade sig därför om aftonen vid
vanlig tid att sova och låtsade somna in lika tungt
som förut. Strax stod fröken Florinna upp och
kallade sin fågel med de vanliga orden; men förgäves,
ty den arglistiga drottningen hade låtit sätta en mängd
skarpa värjor, liar, rakknivar, skäror och andra vassa
verktyg i cypressträdet, och när nu Fågel blå, som
ej kunde ana något försåt, kom flygande på grenarna,
skar han sig i fotterna, så att han nedföll och i fallet
från den ena kvisten till den andra stympade han
vingarna, så att han med yttersta möda kunde kräla
fram till ett ihåligt träd därinvid, utmärkande varje
steg med sitt blod.
Ack, om nu hans kära Florinna varit där att
trösta honom! Men kanske skulle hon vid åsynen
av hans lidande själv blivit död av sorg och således
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
