Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blev han insläppt. Han hade under grevens
väl-maktsdagar ofta bevistat kalaser och tomerspel samt
brutit mången lans till den sköna Lovisas ära. Den
goda grevinnan blygdes, att hon i sin fattigdom ej
hade något att bjuda den ädla riddaren och hans
följe. Men denne gick henne vänligt till mötes och
begärde blott en bägare friskt vatten ur slottets
klippbrunn. Detta var hans vanliga sed; ty han drack
aldrig vin, varför han på skämt kallades
vattenriddaren. Den sköna Lovisa ilade på moderns befallning
till brunnen, fyllde sin kruka och kredensade den i
en kristallskål framburna drycken. Han emottog
skålen ur hennes silkeslena hand, satte till munnen
den sidan, som hennes purpurläppar vidrört, och
tömde den med hänryckning. Slutligen ihågkom
grevinnan, att det växte en saftig vattenmelon i
trädgården. Genast skyndade hon sig att avbryta melonen
och lade den på en tallrik, bekransad med välluktande
blommor. Men då hon kom tillbaka från trädgården,
fann hon borggården tom och öde och såg varken
till hästar eller ryttare. Hon ropade på sin dotter,
sökte henne i hela huset, men förgäves. Men i
förstugan stodo tre säckar av ny linneväv, vilka kändes
alldeles som om de varit fyllda med ärter; men
hennes smärta tillät henne ej att nogare undersöka dem.
Den goda modern grät och jämrade sig hela dagen,
tills hennes gemål slutligen hemkom om aftonen.
Hon kunde ej, så gärna hon än skulle önskat det,
dölja den bedrövliga händelsen för honom. Men
greven tröstade henne med milda ord och frågade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
