Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en hopsamlat de skönaste arbeten, var han genast
borta och på ett annat ställe.
Sedan han på detta sätt, värre än en rövare,
farit fram i de båda rika städerna, begav han sig till
London, där han slog sig ned framför en kyrka och
utbredde alla sina sköna klenoder av ringar, kammar,
halsband o. s. v. När nu hovdamerna gingo ur
kyrkan, sålde han till dem flera småsaker för mycket
gott pris; men på de större smyckena var han så
dyr, att ingen mäktade köpa något. Sin avsikt
härmed vann han snart, ty han blev kallad till
prinsessan, som ehuru hon ägde den outtömliga pungen
och han nu höll de billigaste priser likväl började
pruta med honom; men Andalos, vilken medels en
stor lösnäsa och en brun färg, varmed han målat sitt
ansikte, gjort sig oigenkännlig, hade ej förr märkt,
att prinsessan bar pungen vid sin gördel, än han satte
sin hatt på sig, fattade dristigt prinsessan om livet
och var i detsamma långt bort i en ödeskog. Nu
tog han av den lösa näsan, omtalade vem han var
och ämnade återtaga sin pung; men prinsessan, som
av förskräckelse var nära att falla i vanmakt, bad
honom så innerligt om något att läska sig med, att
han ej förmådde motstå hennes böner. Nu fick man
ett nytt bevis huru farligt det är att ha ett gott hjärta
utan ett lika gott huvud; ty då han klättrade upp i
ett äppelträd för att taga ned några av dess frukter
åt sin försmäktande följeslagerska, satte han tanklöst
nog hatten på hennes huvud för att skydda henne
för solen, och då hon i detsamma tänkte: »Ack, om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
