Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgmästare och råd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
av hans stora vänlighet. Denna yttrade sig kanske mest gent emot
“småfolk", ty även på domarestolen var Björck “demokrat". Han
hade väl behjärtat domarereglernas ord om att “en god och beskedlig
domare är bättre än en god lag“ och att “domaren skall tala
sakt-modligen med dem som komma för rätten". Det gick så långt, att
Björck i viss mån ansåg sig böra vara en hjälpreda för de parter,
som hade svårt att reda sig själva — det var något av den förre
advokaten, som här satt kvar i honom “.
Vid 1850 års riksdag ingick han som Göteborgs representant i
borgarståndet och ställde sig genast i den liberala oppositionens leder,
för att omsider framträda som den egentlige ledaren av ståndets
majoritet. Både i konstitutions-, men framför allt i statsutskottet intog
han en mycket inflytelserik ställning, och han var en av dem som
banade vägen för det nya representationsskicket.
Björck var, har det med all rätt sagts, en levande liber memorialis
i statsrätt, juridik, nationalekonomi, i allt: han var ensam en hel
encyklopedi. Och om man slår upp borgarståndets protokoller efter
1850, finnes det väl knappast en fråga, vari han icke talat mest
och — bäst. Hans inflytande inom ståndet var enormt, och även
inom Andra kammaren, vilken han tillhörde åren 1867—69 och där
han var ledamot av talmanskonferensen, var han en av de mest
uppmärksammade representanterna.
Albert Wilhelm Björck dog
den 23 juli 1885 och med honom
bortgick en av Göteborgs mest
populäre och uppburne män. Hans
personlighet har kanske vackrast
tecknats av den snillrike kamraten
i Borgarståndet August Blanche.
Man kände, yttrade han, “flera
folkrepresentanter med djupare
statsmannablick, större
parlamentarisk talang och vidsträcktare
politiska utsikter, men få som sökt
vara nyttigare, få som mer gagnat
sitt samhälle och trognare fyllt
den mission de helgat sin
verksamhet, sitt liv“.
Efter Björcks död intogs hans
plats som justitieborgmästare av
Sigfrid Wieselgren
(rådman i Göteborg; sedermera generaldirektör
vid fångvården)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
