Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Teatern i Kungsparken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
serat sig ämna göra det med Andersson, Pettersson och Lundström
i bearbetning av Gustaf Engström, den näst Hodells avgjort bästa.
Men direktör J. Roos, som vid samma tid innehade teatern i
Kungsparken, unnade ej heller Rohde triumfen att konkurrentfritt framföra
den nu så begärliga pjäsen, och så grep han sig an med att giva
en tredje bearbetning, denna verkställd av förre teaterdirektören C.
G. Hessler och försedd med kupletter av skriftställaren Maximilian
Axelson.
Att Rohde avgick med segern, torde vara överflödigt nämna, helst
titelrollerna kommit i de bästa händer: snickaren gjordes av Tivander,
skräddaren av Ullberg och skomakaren av Rohde själv".
Vid första framförandet i Stockholm gjorde stycket, enligt Birger
Schöldströms vittnesbörd, ringa lycka. Tidningarna voro kallsinniga
och publiken likaså. Då stycket gått fem å sex gånger för klena
hus, hade en annan teaterdirektör än Zetterholm troligen lagt ned
detsamma, men han hade sina åsikter för sig, och till dem hörde
att ej nedlägga ett helaftonstycke förrän det gått minst femton gånger.
Då nu publiken dag efter dag såg den nya pjäsen annonseras,
började den allt talrikare vandra upp åt söderns branter, och när så den
glade och populäre prins August med uppvaktning en kväll varit
på Södra teatern och från spektaklets början till dess slut grinat som
en solvarg, var den trevliga trions framgång given, och det ena
utsålda huset följde på det andra.
Den populäraste kupletten blev visan om “flickan på Söder", som
blev tokig i “Zandahls kanon". Melodien hade valts efter en då
spritt spångande ny visa, som av xylografen och poeten Gustaf de
Vylder, den sedan ryktbare Afrika-resanden, författats, en riktigt vacker
visa:
I gnistrande vinet din skål viil jag dricka
i ungdomens majdag, förtjusande flicka —
som av gatusångaren “vackre Roos" det året populariserats hos
Stockholms friluftspublik.
Detta i förbigående.
Det första Åhmanska spelåret hade hunnit mars månad, då alla
konstnärliga segrar till trots det började se mörkt ut i ekonomiskt
avseende. Då kom operetten, som så många gånger senare, som
en räddande ängel.
Offenbachiaderna, de kvicka, uppsluppna och melodiösa operetterna,
hade årtiondet förut gjort sina segertåg genom världen. Från det
andra kejsardömets glada Paris flög den spirituelle maestrons musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
