Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gammal-Svenskby
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
Det språk, gammalsvenskarne sinsemellan använda,
skiljer sig rätt mycket från vårt, och de ha ett uttal,
som gör, att man i början ej kan förstå dem. De tala
mycket hastigt och med vissa sällsamma tonfall. Deras
g är alltid hårdt. Verbet »göra», ljuder därför ej såsom
hos oss »jöra», utan alldeles som det skrifves. Andra
exempel: gäss, göuk (gök). — K är också städse hårdt,
t. ex. kera (köra), kea (kedja), kirkja (kyrka), där k
höres klart och tydligt och ej öfvergår i tj. Ljudet y
finnes ej. »Tyskland» blir »Tiskland», »Ryssland»
»Rissland», kyrka kirkja, byn bin, ryggen rigen, ty ti,
mygga migga o. s. v. Likaså hör man ej ljudet tj,
utan de båda ljuden uttalas hvart för sig. Tjuf-
ven låter som tiuen, tjuren tiuren. Andra egenheter
förekomma också; sten heter t. ex. stejn, ben — bejn,
lät —
lejt, gröt — grejt o. s. v. En del estniska ord
finnas, detta helt naturligt, då ju gammalsvenskarne,
medan de voro på Dagö, mycket kommo i beröring med
esterna. Från dem ha de t. ex. ordet »pälle», som be¬
tyder förkläde, »konna» = groda. En sammanbland¬
ning af estniska och svenska visar det af dem använda
skällsordet »konnbejne». »Å tö konnbejne», å du grod¬
ben, säga bönderna, när de träta på hvarandra. Ett
annat brukligt okvädingsord är »håschfokan». Detta
är icke estniska utan svenska. Det är ordet gårds¬
fogde, som på ett så sällsamt sätt blifvit förvandladt i
böndernas mun. »Å tö håschfokan», »å du gårdsfogde»,
svårare kunna de knappt titulera hvarandra, och det är
en erinring från lidandestiden på Dagö, då gårdsfogden
ofta grundligt piskade upp bönderna, och då de ej
visste något så förhatligt som just det namnet. — Äfven
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
