Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Del II - Tjugufjärde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
266 NATALY VON ESCHSTRUTH
stora ulmerdogg stormade in på Ange. Ilse följde
storskrattande.
— Har ni sett hur det infama kreaturet själv kan
öppna dörren? Det ha vi i vårt anletes svett lärt
kräket för att driva med Susanne. Hon är nämligen
lika rädd för den kalla nosen här som för asiatisk
kolera, och därför jaga vi dagligen »Pirat» och >Madonna»
ett dussin gånger in i hennes rum. Kom hit, du
träs-varg !.. Vacker tass! .. Giv tanten en kyss!.. Ah,
ni vill icke, Ange? Tycker ni det är vämjeligt? Nå,
giv den då en liten spark!
Och Ilse satte sig på armstödet till en stol och
dinglade med benen.
— Hörde ni nyss oväsendet här utanför?
Hund-räckorna kommo åter i slagsmål med en plebej, därför
spärrade jag in »Madonna» i en skrubb där nere! Ni
kan icke tro vad man ofta har för ett besvär med
kräken.
Och för att bekräfta sina ord lät Ilse sin lilla eleganta
spatserkäpp susa genom luften. Därefter tog hon det
franska brödet som låg bredvid comtessens frukostkopp
med buljong, och lät Pirat hoppa efter det.
— Hennes höghet är nu ganska ofta i dåligt lynne,
sade hon med en något elak blinkning med ögonen, och
kan ni tänka er varför?
Ange såg mycket förvånad ut och skakade nekande
på huvudet.
— Nå, jag tackar, ni är då, oskuldsfull!.. A propos
.. berättar er kusin er icke någon gång om Lehrbach?
— Mycket sällan! Greven har så mycket att göra
med sitt arbete, att han mycket sällan har tid lätt
skriva!
— Tror ni, att det verkligen kan bli något av den
karlen? Vi äro alla i högsta grad nyfikna på den saken.
Ilses ögon tycktes formligen glittra.
Ange var förfärligt lakonisk och Ilse hade icke
mycken talang i att klämma fram något ur folk.
— Hör, säg mig, jag tror att Lehrbach älskar Gåslisa?
— Ah? Ni gör mig förvånad, Ilse!
— Nå, ni är ju hennes förtrogna?
— Min okunnighet bevisar väl motsatsen!
— Men hon har köpt Lehrbach?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
