Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Göteborgs demografiska utveckling under 1800- och 1900-talen
Redan av föregående kapitel framgår, att Göteborgs utveckling till
storstad icke på allvar tagit fart förrän under 1800-talets lopp. En god
mätare på denna utveckling erbjuder studiet av folkmängdsförhållandena.
Med rätta yttrar en statistiker: »Den förnämsta av alla rikedomar är otvi-
velaktigt folkrikedom. Med en ansenligare folknummer besitter ett
samfund icke blott en betydande materiell styrka, utan även ett större antal
intelligenta krafter, vilka genom en systematisk utveckling förvandlas till
en makt».
Vid en undersökning av folkmängdsförhållandena i ett samhälle som
Göteborg kan man begagna sig av olika slag av folkmängdsuppgifter: den
kyrkliga (rättsliga) folkmängden, d. v. s. folkmängden enligt prästerskapets
uppgifter ur kyrkoböckerna, den mantalsskrivna (eller faktiska) folkmängden,
vars källa utgöres av mantalslängderna samt (från senare tid)
bostadsfolk-mängden, som grundar sig på resultatet från de (sedan år 1905) vart
femte år återkommande bostadsräkningarna.
Den ojämförligt viktigaste av ovannämnda slag av folkmängdsuppgifter
är den kyrkoskrivna eller rättsliga folkmängden — även om det länge
varit ett känt förhållande, att prästerskapets uppgifter för Göteborg i
allmänhet (åtminstone för tidigare år) visat benägenhet att överskrida den
mantalsskrivna befolkningen samt att denna i sin tur något överstigit
bostads-folkmängden. Differenserna mellan ifrågavarande slag av
folkmängdsuppgifter äro, om ock i och för sig anmärkningsvärda, dock icke av den
storlek, att de leda till synnerliga olikheter, om man behandlar en del
statistiska spörsmål på grundval av det ena eller det andra slaget av
folkmängds-uppgifter. Vid följande summariska översikt av folkmängden komma
Statistiska Centralbyråns siffror att användas, närmast av det skäl, att dess
siffror äro officiella och därför även i allmänhet pläga läggas till grund
för undersökningar av här ifrågavarande slag.
En regelbunden fullt organiserad befolkningsstatistik kom i vårt land till
stånd så pass tidigt som år 1749, då det s. k. tabellverket (föregångare till
nuvarande Statistiska Centralbyrån) inrättades, men först genom en kungl.
förordning av den 11 maj 1802 ingingo direkt till kommissionen över
tabellverket särskilda tabeller för varje stadsförsamling, en bestämmelse, som
vad folkmängden angår, lände till efterrättelse fr. o. m. 1805 års folkräk-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
