Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads uppkomst, område och indelning samt utveckling i demografiskt hänseende. Av WERNER GÖRANSSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning, vilket sistnämnda år länge ansågs vara det tidigaste, för vilket
städernas folkmängd kunde med säkerhet angivas. Emellertid förefunnos i
verkligheten uppgifter rörande städernas folkmängd jämväl för sekelskiftet
den 31 december 1800, enär i de genom ovannämnda kungl. förordning
stadfästa nya tabellformulären fanns en rad för angivande av »Summan av
Folkhopen i föregående Quinquennii Tabell», och skulle sålunda på den
nämnda raden i de till 1805 års folkräkning avgivna stadstabellerna
antecknas stadens folkmängd vid slutet av år 1800. En dylik anteckning
finnes också verkställd för samtliga städer, och har med ledning därav av
överdirektör E- Widei.L1 upprättats en tablå över folkmängden i Sveriges
städer år 1800. Som ifrågavarande folkmängdsuppgifter äro baserade på
uppgifter från var och en av de särskilda stadsförsamlingarna, torde en
översikt av Göteborgs församlingsindelning vid sekelskiftet den 31
december år 1800 här vara på sin plats.
Vid nämnda tid funnos i Göteborg följande församlingar, nämligen
Gus-tavi Domkyrkoförsamling med en kyrkoskriven folkmängd av 6,510
personer, Kristine församling med 2,328 samt Garnisons- eller Kr onhusför
samlingen med 3,415 personer, vilket tillsammans utgör 12,253 invånare, en
siffra som i den statistiska litteraturen stundom förekommer som uttryck
för Göteborgs folkmängd år 1800. Om man vill hava stadens folkmängd
fullständig och jämförbar med uppgifterna för närmast följande årtionden,
bör emellertid denna siffra kompletteras med uppgifter från
Fattighusin-rättningen och Ny-Elfsborg (Straffängelse) samt Kronohospitalsförsamlingen,
vilken sistnämnda församling visserligen var belägen å landsbygden utom
staden, men å jord, som donerats till staden och såväl i juridiskt,
administrativt och ecklesiastikt hänseende tillhörde Göteborgs stad såsom en
självständig, icke under någon annan lydande församling. Då emellertid
folkmängdsuppgifter för nyssnämnda inrättningar eller församlingar
saknas för år 1800, har 1805 års siffra måst användas. Då dessa för
sistnämnda år uppgivas för Fattighusinrättningen och Ny-Elfsborg till resp.
198 och 97 personer samt för Kronohospitalsförsamlingen till 256 personer,
skulle Göteborgs folkmängd vid sekelskiftet den 31 december 1800 böra
upptagas till sammanlagt 12,804 personer, vilken siffra jämväl uppgives i
ovannämnda av överdirektör Widell upprättade tablå över folkmängden i Sve-
1 Se Statistisk Tidskrift 1906 h. 2, sid. 160 o. {{.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
