Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stadsplan och bebyggande genom tiderna. Av ALBERT LILIENBERG och KARL SAMUELSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Efter denna plan har huvudparten av staden sedan dess byggts: vi stå
således här inför tred/je epoken i Göteborgs stadsplans utveckling.
Halva delen av det stora nya stadsplaneområdet, nämligen Gullbergs
vass, hade ungefär samma slags släta och sanka terräng, som den, på
vilken den gamla staden en gång byggts. Denna del blev också planerad i
stil med den gamla staden, d. v. s. med kanaler, men njm element voro
Fig. 10. 1863 års plan för stadens utvidgning. Stadfäst 1866.
här boulevarder och järnvägsspår. De projekterade kanalerna kommo
emellertid aldrig till utförande, emedan det snart nog visade sig, att
bangårdarna krävde större utrymmen, än man från början tänkt sig.
Andra hälften av 1866 års stadsplaneområde utgjordes av stadsdelarna
närmast sydost och söder om gamla staden d. v. s. Gevgrenska och
Hassel-bladska ängarna. Av dessa har endast den senare blivit bebyggd:
Vasastaden. Planen är till denna del ett mycket typiskt utslag av tidens
stads-byggnadsideal, och Haussmanns planer för Paris ha tydligen icke varit
vederbörande främmande. Sålunda fick den viktiga östra Hamngatan sin
naturliga fortsättning i den breda och väldimensionerade [-Kungsportsave-n}ren,-] {+Kungsportsave-
n}ren,+} och endast två kvarter från Kungsparken framdrogs, parallellt med
densamma, Vasagatans allé.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
