Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads jordegendomar. Av C. NERDRUM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till staden än den årliga grundlegan utgick icke vid dessa upplåtelser. Att
denna upplåtelseform ur stadens synpunkt var mindre lämplig, blev också
redan på en ganska tidig tidpunkt klart för stadens styrande. Sålunda
beslöto i början av 1800-talet borgmästare och råd, att arrendetiden för
lägenheter och tomter i Haga och stadens I2:te rote ej fick sättas till längre tid än
nitton år, samt att arrendeavgiften skulle utgå i mansdagsverken,
förvandlade i penningar efter näst föregående års markegångstaxa. Om denna
princip redan från början tillämpats, hade staden kunnat besparas många och
stora utgifter. I fråga om dessa kan sålunda nämnas, att staden enbart i
ersättning för besittningsrätten till och byggnader å vissa landerier under
årens lopp fått erlägga icke mindre än 2,065,945 kronor. För närvarande
äro endast två landerier upplåtna med ständig besittningsrätt, nämligen
Kviberg i stadens I2:te rote, som disponeras av Kgl. Maj:t och kronan för
Göta artilleriregemente, och Gubbero i samma rote.
Men även för arrendatorerna hade nämnda upplåtelseform stora
olägenheter, då lån mot inteckning ej beviljades i fastigheter, uppförda å ofri grand.
Efter hänvändelse från magistraten och borgerskapets äldste medgavs
också staden genom kgl. brev den 16 augusti 1836 och den 5 december 1856
att med äganderätt försälja upplåtna och redan bebyggda tomter i
Masthugget (nuvarande stadens n:te rote) samt Haga och I2:te roten, eller all den åt
staden donerade jorden utom vallgraven. Även de obebyggda områdena av
samma stadsdelar fingo av staden försäljas, dock först sedan stadsplan och
tomtindelning blivit av Kgl. Maj:t fastställda, samt endast under villkor, att
tomterna bebyggdes inom viss angiven tid.
Vid friköp av de ofria, d. v. s. de med ständig besittningsrätt upplåtna
tomterna fastställdes friskillingarna till mycket låga belopp, varförutom
till staden skulle utgå årliga tomtören, dessa senare även mycket låga. I
Masthugget, där tomterna indelades i fyra klasser, var friskillingen per
kvadrataln för de dyraste tomterna en skilling banco och för de billigaste fyra
runstycken banco. I Haga varierade friskillingen för tomter om exempelvis
femhundra kvadratalnar från 18 kronor till 10 kronor 50 öre. Som
exempel på j ordvärdestegringen inom staden kan omnämnas, att vissa delar
av denna mark, som förvärvats för en så ringa köpeskilling, nu åsatts
taxeringsvärden av upp till 250 kronor kvadratmetern, motsvarande c:a 88
kronor per kvadrataln.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
