Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Gouverneuren» — som dock var en statens tjänsteman — skulle i lön
få 4,000 dr smt, burggreven 1,800 dr, presidenterna 1,500 dr, syndicus 700
dr, preses i kämnärskammaren och rådmännen 500 dr, sekreteraren 600
dr o. s. v. Kamreraren bibehölls vid förutvarande lön 400 dr, men blev
icke den maktägare han förut var. Hela avlöningsstaten slutade på det
höga beloppet 23,485 dr, vartill kom landsstaten i Sävedals härad 389 dr.
Till tack härför skulle staden »innan nestkommande Wåhr för egne
Me-dell låta anskaffa Tre wäll beseglade Skepp, hwardera af Twå däck»,
fullständigt bestyckade, samt utrusta dem med allt tillbehör, skolande staden
»underhålla och löhna Besättningen af Officerare».
Silentz hade vunnit sitt mål, den numera adliga magistraten hade »stigit
i graderna», men huru staden kunde bära den ökade budgeten hade man
icke tänkt på. I stadskassan fanns vid 1716 års början det icke alltför
aktningsvärda beloppet av 35 dr smt.
När Silentz återkom till staden, kallade han den 18 juni 1716
borgerska-pet till sammanträde inför magistraten. Borgerskapet gladdes icke så som
Silentz — och magistraten — över de nya »härliga» privilegierna. Ett
skepp av det fordrade slaget kostade 200,000 dr smt och dess utredning
20.000 dr. Summan var omöjlig att anskaffa. Stadsbokhållaren —
stads-kamreraren hette han nu — förklarade att all stadens egendom i löst och
fast utgjorde högst 1,476,090 dr smt — så noga kunde man räkna på den
tiden — men icke i penningar, utan i hus, mobilier, skeppsandelar,
köp-mansgods m. m., och borgerskapet kunde enligt hans mening icke »utan
sin ruin» uppbringa beloppet. Om de vidare åtgärderna måste hänvisas
till Wieselgrens anförda arbete sid. 31 o. ff.
Genom det kungl. privilegiebrevet hade borgerskapets äldste ökats till 48
medlemmar.
Dyrt fick Göteborg betala den vunna hedern. Kontributionen ökades
1717 till över 40,000 dr och 1718 till nära 69,000 dr.
Inalles hade kronan under krigsåren av staden utprässat det oerhörda
beloppet av nära 866,000 dr smt, varav i »skatter» och kontributioner
399.000 dr och i »förskott och lån» av borgerskapet 243,000 dr, av
»stadens besparade medel» 130,000 dr och av kyrkor, skolor, fattighus och
omyndigas medel 94,000 dr. Härtill kom tvångslånet m. m.
Stadens kapitalräkning för år 1718 uppgår till 200,349 dr. Bland inkom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
