Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads finanser. Av AXEL RAMM
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sterna må nämnas »Kongl. Maj:ts kontribution» — en rätt märklig
»inkomst» — 68,897 dr, tolag 18,470 dr och borgerskapets sammanskott 12,905
dr. Bland utgifterna må nämnas rubriken avlöningar, som var c:a 50 %
utöver 1716 års stat eller 34,551 dr smt.
iyig års stat
Kort blev hjältekonungens för Göteborgs magistrat så ärobringande saga.
Redan något över tre år efter Karl XII:s privilegier undertecknade Ulrika
Eleonora den 11 juni 1719 Götheborgs Stads Stat pro anno 171g, vilken
»alldehles må efterleiwas och på intet sätt öfwerskrijdas–––, böhrandes
Borgmästare och Rådh uti alt öfrigt rätta sig efter Hans Kongl. Maj:ts
Wår högälskelige Herr Faders, dem gifne Reglemente af den ig October
i6g5, så angående Stadsens Rättigheter som medelns och Inkomsternes
Administration».
Allt återställdes i gammalt skick och magistraten, som ville bibehålla
rang enligt 1716 års privilegier fick vid 1720 års riksdag svaret, att Kungl.
Maj:t »vill fram bättre sådant hos sig i nådig consideration komma låta».
Denna »consideration» har sedermera ej avhörts. »Camnrereraren»
åter-bekom sin gamla titel bokhållare. Eönestaten, den ordinarie, nedsattes till
10,405 dr 18 öre, borgmästarnes löner till 1,350 dr, rådmännens, de
»studerades», till 450 dr o. s. v.
Borgerskapets äldste, dåmera oftast benämnda borgerskapets deputerade,
påfordrade 1719 tillträde till stadskassan och rätt att gilla eller ogilla de
räkningar, som där ingåvos. År 1732 gingo de ännu längre. De ville kallas
till överläggning med magistraten, när beslut skulle fattas om »byggningar
och andre ansenlige utgifter», de ville »öfverse» stadens räkenskaper med
verifikationer från 1720, de ville ha fri disposition över egna medel, såsom
sammanskottet och båtsmanspängarne, de ville att borgerskapets kassa
skulle skiljas från stadens och att stadskassören skulle sköta kronans
uppbörd, och slutligen ville de fritt »disponera, förvalta och distribuera»
in-kvarteringstolagen, vilken Stockholm fått sig tillagd redan 1680 och som
genom kungl. brev 1718 beviljats övriga stapelstäder.
Magistraten hade icke lust att göra några egentliga medgivanden och
svarade med ett utslag, som medgav borgerskapet rätt att med
magistraten hava inseende över stadens enskilda medel; nyckeln till överskottsmed-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
