Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
porära sjukhus. Det var dock ej förr än 1754, som genom statens försorg
ett sådant sjukhus för veneriskt sjuke inrättades och då i Kalmar. Frågan
synes sedan ha legat tämligen nere igen till mot slutet av århundradet, då
den återupptogs genom Collegium medicum, som gjorde framställning om
upprättande av sjukhus för de veneriskt sjuke. Sjukvårdsinrättningar
anordnades då år 1793 inom olika socknar av Södermanlands län. Dessa
anstalter, som endast voro öppna under somrarne, stodo under inseende av
provinsialmedici, som besökte de olika inrättningarne, vilkas dagliga tillsyn
var anförtrodd åt fältskärer eller medicine studerande. Sådana anstalter
inrättades i tämligen stort antal under 1790-talet. Olägenheterna, som voro
förenade med deras drivande, voro emellertid så stora, att de mycket snart
försvunno igen. Collegium medicum föreslog därför år 1812, att stående
sjukhus skulle inrättas, och 1815 avlämnades en proposition härom till
riksdagen.
I Göteborg hade emellertid redan år 1728 ett sjukhus (för veneriskt sjuka)
för stadens räkning inrättats (byggt av B. W. Carlberg). Det var förlagt
»avsides» till Eklundsgatan på plats strax norr om n. v. engelska kyrkan
och disponerade där ett mindre antal platser (12 st.). År 1797 påbyggdes huset,
så att 4 nya rum erhöllos, och 1800 skedde en ytterligare utvidgning. Den
senare utvidgningen var avsedd för att få en avdelning för obotligt sjuke,
ett hospitium incurabilium. Huruvida detta sjukhus ursprungligen var
avsett för veneriskt sjuke synes mig dock osäkert. Cederbourg nämner
endast, att stadens sjukhus inrättades 1728 »för stadsens sjuke och fattige,
som behöfde stadsphysici och chirurgi tillsyn uti svåra och smittosamma
sjukdomar». Enligt Granberg däremot var sjukhuset från början inrättat
för personer behäftade med veneriska och andra smittosamma sjukdomar,
vilket även uppges i en av stadskamrerarkontoret år 1867 gjord utredning.
Visst är emellertid att, enligt magistratens protokoll år 1804, nu avhandlade
sjukhus, vilket nedbrunnit vid den stora eldsvåda, som sagda år ödeläde
denna del av staden, kallades »stadens kurhus».
De genom branden husville sjuke fingo då inhysas i tillfälliga lokaler,
först i det s. k. slaghuset (strax norr om Carlsport) och sedan i en lägenhet
på 2 rum och kök i Östra Haga (i trädgårdsmästare Bygrens fastighet) vid
n. v. Husargatan, där de kvarstannade till 1815, då de överflyttades till det
staden tillhöriga gamla »Cattuns Tryckeriet» i Örgryte socken (liggande unge-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
