Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs stads hälso- och sjukvård. Av KARL JOH. GEZELIUS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f är där Kanolds f abrikskomplex nu är beläget). På grund av det avlägsna
läget och andra olägenheter inköptes emellertid snart en fastighet vid Pilla
Bommens hamn, vilken fastighet inreddes till sjukhus och togs i bruk år 1835,
då det omfattade 30 sängar. Redan i början av 1840-talet uppstod fråga
om utvidgning, närmast med tanke på att utom de veneriska kunna taga
emot även andra smittsjukdomar, då platserna för dessa sjuke voro
otillräckliga på Sahlgrenska sjukhuset, där de annars i regel vårdades. Den
tillbyggnad, som på grund härav vidtogs, utökade sjukvårdsplatserna till
dubbla antalet.
Vid mitten av 1860-talet hade olägenheterna av att vårda olika
smittsamma sjukdomar på samma anstalt utan tillräcklig isolering, samt andra
bristfälligheter å sjukhrrset föranlett upptagande av frågan om ett nytt
sjukhus. På det gamla sjukhuset funnos, lika litet som på andra sjukhus,
särskilda rum för sköterskorna, utan dessa fingo ligga inne på sjuksalarne,
vilket gjorde, att f. d. kurhushjon här måste antagas till sköterskor.
Förslag om ett nytt sjukhus framlades därför år 1869, planerat att förläggas
vid det s. k. Möllerska plantaget i Masthugget, där provisoriska kolera- och
smittkoppsjukhuset redan låg. Kostnaderna för ett nytt sjukhus ansågos
emellertid för stora, och ökat utrymme måste därför beredas genom
utnyttjande av lägenheter i den med det gamla kurhuset sammanbyggda f. d.
slöjdskolan, varigenom platsantalet ökades upp till 100. Behovet var
därmed någorlunda tillfredsställt till fram på 1880-talet, då frågan om
nybyggnad återupptogs. Efter långa utredningar om organisation, storlek och
läge enade man sig slutligen om ett förslag till nybyggnad å tomt i 14
kvarteret av Eandala, där ett nytt sjukhus uppfördes, det nuvarande
Holter-manska sjukhuset, som togs i bruk år 1894 och fick namn efter direktör J.
P. Holterman, som år 1793 donerat ett kapital för veneriska sjukdomarnes
bekämpande.
Sjukhuset bestod då av 2 sjukpaviljouger, en för manliga och en för
kvinnliga patienter, i förbindelse med varandra och med
administrationsbygg-naden genom en övertäckt gång. Sjukrum för de veneriskt sjuke ligga i 2
våningar, och på vindsutrymmet inrättades en mindre avdelning för patienter
med hudsjukdomar.
Sjukhuset erbjöd plats för 98 sängar och kostade i färdigt skick 235,000 kr.,
av vilka kostnader ungefär 80,000 kr. bestredos av ovannämnda fond.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
