Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården. Av A. HÅRD AF SEGERSTAD
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vann deras medverkan, gick man ej till verket att genast skriva reglemen-
tet. Det var först efter grundliga studier, särskilt i Tyskland, och ingående
överläggningar som kommitterade i april 1799 utformade sitt förslag, och
den 20 augusti s. å. fastställde Kungl. Maj:t efter magistratens framställning
»Reglementet till arbetshus och fattigförsörjningsanstalternas förbättrande».
Och därmed tillkommer Göteborgs stad äran att först i vårt land ha
genomfört en rationellt ordnad allmän fattigvård.
Den ledande principen i reglementet var, att alla arbetsföra skulle förses
med arbete och alla arbeta efter sin förmåga. De mindre eller ej alls
arbetsföra skulle understödjas delvis eller helt och hållet men in natura samt, där
så behövdes, även med bostad, vilket senare blev full försörjning eller
anstalts-vård. De fattige indelades därför i 4 klasser nämligen 1) arbetsföra, 2)
behövande eller sådana, vilka väl själva kunna arbeta men på grund av egen
sjukdom eller skyldigheten att vårda sjuka äro förhindrade därifrån, 3)
torftiga, som genom lyten eller sjukdom äro på längre tid ur stånd att
förtjäna sin föda, varibland även räknas fattiga barn från 6 till 12 år, och 4)
skröpliga eller de ej alls arbetsdugliga.
Direktionen bestod av 15 ledamöter, nämligen politieborgmästaren och
en annan magistratsperson, en officer från vartdera av de två
garnisonsregementena och en direktör från varje av sex barmhärtighetsinrättningar.
Till direktionens förste ordförande utsågs doktor Pehr Dubb, som varit
en av de mest aktiva och ledande vid utarbetande av organisationsplanen
och som sedermera under många år var den bärande kraften i jättearbetet
vid dess realiserande. Som erkänsla för denna enastående gärning lät
stadens äldste år 1806 slå en minnespenning med inskrift: »Erkänsla av
Göthe-borgs stad, hvars Fattigvård inrättad efter hans förslag vann verkställighet
genom hans drift».
Direktionen utsåg årligen s. k. sysslomän att handha fattigvården i de
fattigrotar, vari staden indelades, nämligen ett direktionens ombud för två
rotar (blev dock ett för var rote) och en ordningsman för varje rote. Denne
senare, som mottog ansökningar om hjälp och verkställde de av styrelsen
fattade beslut, kontrollerades i arbetet av ombudsmannen, vilken
atteste-rade hans redovisningar. Rotarna, vilka äro upphovet till stadens nuvarande
roteindelning, voro ursprungligen till antalet 11; och skulle en rote omfatta
30 •— 50 fattiga. Till lättnad uti sysslomännens arbete ägde dessa till biträ-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
