- Project Runeberg -  Göteborg. En översikt vid trehundraårsjubileet 1923 över stadens kommunala, kulturella och sociala förhållanden samt viktigaste näringsgrenar /
476

(1923) [MARC] With: Nils Wimarson - Tema: Göteborg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fattigvården. Av A. HÅRD AF SEGERSTAD

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

digt att förhyra en särskild lägenhet för en del av de flickor direktionen fick
omhändertaga, och ordnades för dem ett s. k. undervisningshem först i
Sten-bergska huset i Haga och från 1802 i Rosenlindska huset i Haga.

En från början säker inkomst och lämplig sysselsättning skulle beredas
de arbetsdugliga genom korgflätning. För detta ändamål uppläts
Gull-bergsvass, där stora pilanläggningar planerades, men detta arbete kom
aldrig ordentligt i gång, emedan de unga pilarna sargades sönder vid
islossningen. Fattigvården fick därför av området just ej annan fördel än en
mindre arrendeinkomst, tills på 1860-talet marken genom fattigvårdens
försorg torrlädes och blev tagen i bruk för tomtändamål.

Ständiga klagomål möter man i direktionens protokoll och publikationer
över tiggeriets florerande trots de stora uppoffringar, som gjorts, både
ekonomiskt och genom omtänksamt arbete för en effektiv fattigvård. I de
starkaste ordalag vädjar direktionen till den oförståndigt välmenande
allmänheten, och med anledning av såväl tiggeriet som andra de fattigas oarter
och bedrägligheter anhåller direktionen i skrivelse till magistraten i juli
1801, att denna måtte söka Kungl. Maj:ts nådiga tillåtelse till bl. a. en sådan
ändring av reglementet, att tiggargossar få utan caution skickas till sjöss
med utländska skeppare och att stadens polis måtte erhålla frihet att
belägga dem, som emot inrättningen föröva bedrägerier eller annorledes
beträdas med sådana laster, oordningar och odygder, vårföre lag och författningar
intet straff utsätter, antingen med stockstraff eller att rida trähäst såsom
tjänligare än andra kroppsstraff eller med anvisning till spinnhuset.
Hänvändelsen till magistraten ledde emellertid icke i dessa stycken till någon
dess vidare åtgärd.

Hjälpen in natura hade man tänkt sig förmedlad genom särskilda
sopp-kokningsanstalter. På grund av försenade leveranser av kokapparater
fördröjdes dessa anordningar, och var det först i februari 1802 som det första
sopphuset öppnades i Rosenlinds hus i Västra Haga. Det ena efter det
andra tillkom sedan allt efter växande behov, och år 1816 fanns ej mindre
än sju. Av dessa indrogs det första 1835, och det sista, i Haga belägna,
stängdes 1846.

Till undgående av de dryga utgifterna för förhyrda lägenheter och då
dessutom utrymmet vid lasarettet i Femkanten visade sig otillräckligt,
inköptes år 1803 f. d. Hernlundska huset å Otterhällan, dit skottska spinn-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Aug 5 15:25:21 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/gbg1923/0472.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free