Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
st. dylika över hamnkanalerna, vartill kommer ett par över vallgraven. De
äldsta broarna utfördes samtliga i trä, sålunda omnämnes att åren 1636—39
utfördes 5 st. broar av ek; för att underlätta båttrafjk byggdes de med stark
stigning upp från de låga kajerna. Broarna över Stora hamnen torde
samtliga från början gjorts öppningsbara genom att förses med vindbrygga i
mittdelen, under det att broarna över de mindre kanalerna gjordes fasta;
över vallgraven ledde givetvis vindbryggor. År 1689 angives, att staden
hade att underhålla 25 broar, 5 större och 20 mindre; däri ingick
emellertid 3 utanför staden belägna, nämligen de över Säve-, Gullbergs- och
Fattighusåarna. Omkring år 1700
började ombyggnaden till
stenbroar, varvid
bron över Västra
hamnkanalen vid
Dilla Torget blev den
första (år 1696).
Utom stadens
o-vannämnda allmänna
hamnar tillkommo så
småningom en del
Fig. 172. Kiätel Klasons planritning över Göteborg 1644. privata hamnar sär
skilt längs
Masthugget och i Majorna; i regel utgjordes dessa av enkla inpålningar och bryggor.
Vidare utgrävdes från Stora hamnen innanför Stora Bomsbron åt öster en
mindre hamnbassäng den s. k. »Kongshamnen» för fortifikationens räkning;
denna gick sedermera under namnet Masthamnen, enär den
huvudsakligen användes för kronans virke, men är numera igenfylld och utgör en
del av Packhusplatsen.
Sådan hamnen under de första årtiondena utformades, förblev den i stort
sett oförändrad fram till mitten av 1800-talet. Fig. 172 visar sålunda
hamnens utseende år 1644 och fig. 173 år 1782. För underhållet av det upptagna
djupet i hamnarna synes vissa tider hava varit ganska illa sörjt; för att
råda bot häremot införskrevs år 1670 från Holland ett mudderverk
(»mud-derkvarn» eller »baggare», som det även kallades). För arbetets bedri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
