Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs hamn. Av KNUT E. PETTERSON
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vande anskaffades »4 Prommer, 12 arbetskarlar och 2 werkhästar; »verket
drevs synbarligen som en hästvandring. Detta verk användes
huvudsakligen till rensning i Stora hamnen; i de andra kanalerna användes andra
»machiner», enligt Cederbourg. Även förmäles om svårighet att hålla
djupet vid makt å älven eller »Rivieret», där skepparna hade för sed att
vräka ut sin barlast, när tillfälle gavs. År 1694 ser sig Kungl. Maj:t
föranlåten befalla, att kanalen från älven till (sluss-) kvarnen skall uppränsas
och »uppbaggras» (uppmuddras) till 5 fots djup.
Några siffror angivande omfattningen av rörelsen i hamnen från dessa
tider torde kunna intressera. Som Göteborg hade privilegium på
skepp-ning av allt järn från Värmland och Dal ända fram till år 1719, var järn
en av de viktigaste exportartiklarna. Därnäst kom virke, huvudsakligen
bräder samt, särskilt under 1600-talet, mastträ. Av importartiklarna
märkas främst vin, salt samt textilvaror. År 1640 räknades »Införingens» värde
till 831,544 daler och utskeppningens till 306,348 daler, ett för
handelsbalansen mindre glädjande förhållande. Samma år var utförseln 15,000
skep-pund järn och 1,653 master; året 1642 ankommo till hamnen 160 skepp.
Järnskeppningens storlek växte ständigt och nådde följande
årsmedelvärden, 32,000 skeppund på 1680-talet, 64,000 på 1720-talet samt 115,000 på
1780-talet; siffrorna för brädexporten voro för motsvarande tider 9,400,
24,000 och 33,000 tolfter.
Under detta tidsskede hade Göteborgs hamn, trots sina obetydliga
hamnanläggningar tvenne perioder av märklig uppblomstring, nämligen under
Ostindiska kompaniets dagar (i mitten och senare hälften av 1700-talet)
samt under Napoleonskrigen och kontinentalsystemet (c:a 1807—1814).
Genom Ostindiska kompaniet, som grundades 1731, erhöll Göteborg sin
första direkta transoceana förbindelse, vilket hade stor betydelse för den
egna handelsföretagsamheten; erfarenheten om att importen av österns
varor kunde ske utan mellanhänder verkade eggande på självförtroendet
i frågan om andra företag. Jämsides med handeln växte sålunda stadens
egen handelsflotta •—- den räknade år 1784 144 fartyg mot troligen ett
tjugotal år 1723 (år 1697 angives den till 49 st.). Gynnade av sjöfarten
upp-stodo även ett flertal industrier för bearbetning av utländska råvaror såsom
bomull, socker och tobak. Under denna tid inföll också ett synnerligen
rikt sillfiske, av vilket även Göteborg kunde draga fördel. Fram mot 1800-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
