Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En särskilt stor del av ökningen faller på de senare åren, framför allt
krigstiden (trots förlusterna genom krigsåtgärder: 1914—20 sammanlagt 102,000
br. t.), medan tiden 1875—95 präglades av mycket långsam utveckling, vissa
år tillbakagång. Det var just den tid, då ångfartygen bröto igenom.
Göteborgs andel i Sveriges handelsflotta utgjorde 1860 13%, 1920 däremot ej
mindre än 39 %, och av de största fartygens tonnage (5,000 br. t. och
däröver) räknade Göteborg 1920 72 % (13 ångare och 3 motorfartyg). Göteborg,
den svenska stad, som har det mest oceaniska läget, har också största delen
av de oceangående fartygen. Allt talrikare bli de stora lastfartygen med en
lastförmåga av 8,000—10,000 ton, en fartygsstorlek, som tycks komma att
spela en ledande roll i havens linjetrafik, och dessa fartyg äro till stor del
svenskbyggda.
Emellertid är det alltjämt till största delen tämligen små fartyg, som
trafikera Göteborgs hamn. De flesta tillhöra, som naturligt är, kust- och
bihavstypen. Dock har genomsnittsstorleken ansenligt vuxit (i utrikes fart
ung. 760 nettoton 1920).
I jämnbredd med sjöfartens utveckling måste följa anläggning och
utbyggnad av en tidsenlig hamn. Början gjordes just omkring 1860, då kajer med
järnvägsspår tillkommo. Sedan har arbetet med kortare eller längre
uppehåll fortsatts, så att Göteborg nu förfogar över en efter nutidens krav
utrustad hamn, tillgänglig för fartyg med intill 9 m:s djupgående. De sist
tillkomna hamndelarna äro Stigbergskajen på södra samt Sannegårds- och
frihamnarna på norra älvsidan, fyllande var sina uppgifter.
Må det sagda vara nog för att giva en översiktlig föreställning om
utvecklingen av samfärdseln till sjöss och dess betydelse för handeln. En annan
gren av samfärdseln är befordran av meddelanden genom telegraf och telefon,
som ha blivit så viktiga och oumbärliga för all handel. Den första
telegrafledningen till Stockholm fullbordades 1854, och 1873 nedlades den första
kabeln till England, visserligen av det danska bolaget Det store Nordiske.
Transoceansk direkt kabelförbindelse har Göteborg däremot icke, men på
trådlös väg öppnas snart förbindelse med Nordamerika från station i Halland.
Om telefonens särskilda betydelse för svenskt handelsliv, numera icke blott
för den inrikes handeln, behöver här icke ordas.
I nära samband med utvecklingen av samfärdseln stod en djupgående
förändring av handelsmetoder na. De säkrare och snabbare trafikmöjligheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
