Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Göteborgs handel och sjöfart sedan 1860. Av IVAN LIND
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
för vår järnhantering att tävla i fråga om priserna på tackjärn av enklare
kvalitet, varför en stor införsel av sådant jämte några andra slags
järnfabrikat, i synnerhet järnvägsskenor, kom till stånd. För Göteborgs export
spelade även zinkmalmsbrytningen vid Åmmeberg (sedan 1868) en viss roll.
Redan har alltså industrien kommit på tal. Näringslivets omvälvning är
ju framför allt förknippad med utvecklingen av storindustrien. Före 1860
fanns ej mycket av sådan i Göteborgs handelsområde. Det viktigaste var
de nyss berörda små järnbruken i Värmland och Dalsland. Vidare fanns en
begynnelse till verkstadsindustri i Göteborg (Göteborgs och Lindholmens
mek. verkstäder) samt textilindustri i och vid denna stad (Almedal,
Gamlestaden) och i Boråstrakten, därjämte huvudsakligen en snickerifabrik (Bark
& Warburg), ett sockerbruk (Carnegies) och tobaksfabriker i Göteborg.
Utvecklingen sedan denna ringa början kan verkligen sägas ha varit
storartad under dessa sextio år. I främsta rummet tilldra sig träindustrierna
uppmärksamheten, dels genom de omförmälda sågverken, dels genom
snickerifabrikerna av olika slag för vidare förädling av virket, framför allt i
Göteborg. En av de viktigaste grenarna blev trämasseindustrien, utvecklad
sedan 1870-talet (t. ex. Billerud 1885); inom denna var norra Västsverige
en tid huvudområdet. Denna trämassetillverkning blev en ny och
kraftigare grundval för pappersfabrikationen, som fick ett storartat uppsving
(i Göteborgs område t. ex. Munksjö 1862, Vargön 1869, Munkedal 1872).
Tändsticksindustrien intar en särställning bland svenska träindustrien, i
det den under vanliga förhållanden framför allt arbetar med infört
råmaterial, till en del inkommet över Göteborg. Inom denna gren fanns redan
tillverkning i Jönköping vid periodens början.
Inom metallindustrien skedde som nämnt en omdaning av
järnbruksrörelsen, och det växte upp en stor verkstadsindustri i Göteborg, där
varvsrörelsen visserligen länge hade svårt att hålla sig uppe i den svåra
konkurrensen från utlandet för att dock slutligen under kriget bryta igenom. 1907
grundades i samma stad den hastigt uppblomstrande kullagenndustrien,
och stora verkstäder tillkommo även på andra håll: i Lysekil, Trollhättan
(redan 1847), Karlstad, Kristinehamn, Arvika. En allt viktigare gren blev
textilindustrien i Göteborg med omnejd (Krokslätts spinnerier 1875), i Borås
och Viskadalen samt på andra håll. En modern storstadsindustri,
konfektionen, fick stor utveckling i Göteborg. Såsom storstadsindustrier inom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
