Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Sv. Pastorer, namnel. domprostar i Göteborg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
86 DOMPROSTAR.
han sig med mycken värdighet inför det domcapn. af
hvilket han var medlem; och han var för mycket
sjelfständig tänkare, för at återkalla eller företaga ändringar med
det, som var hans fasta öfvertygelse. En annan måste
i hast anmodas, som, om intet annat stode til buds,
hänvisades til afskrifning af ett stycke i den antagna
dogmatiska läroboken. Dervid gjordes åtm. ingen
sjelfständig tankeverksamhet af nöden och ingen filosofisk befarad,
lika litet, som om man läte en annan skrifva för sig
öfver det ämne, man sjelf icke var mäktig, om ock
lärdomsförtjensten ansåges lika gifven. Den som åtog sig
U:s partes blef i alla fall för “sitt arbete“ framdeles
föreslagen til “Th. Doctor.“ H. skrifver: “hvad det öfriga
mina ringa studier, ämbetsgåfvor samt upförande i mitt
ämbete dessa sex åren (till 1749) beträffar, derom låter
jag gärna det högv. domc:t sjelf döma hvad thy synes, i
det säkra hoppet at det h. domc. icke lärer mera
förringa det som i sig sjelft är ringa nog. Icke är det
min skuld at jag icke genom ett præsidium in Synodo
kunnat visa min lilla capacité, och är jag i denna
stunden än icke annorlunda öfvertygad, än at mina enfaldiga
theses utan fara hade kunnat få see dagsljuset.“ Elfter
U:s död höll mera sagda disp:on på at blifva föremål
för en ny tvist. Lector Beijer hemstälde näml. i Consz,
om icke man, “vid jämförande af personalierna öfver sal.
domprosten, lär finna at så väl Th. Faculteten i Ups.
som detta Cons:ii heder tyckes vara nog eftertänkligen
rörd, i hänseende til det i berörde personalier befintliga
raisonerande öfver bem:te domprosts tilämnade
synodaldisputation. Den som yttrade detta (på allvar eller al
stickordsbenägenhet mot Ekebom?) var samme Bejjel,
som sedermera blef så hårdt dömd för sin
svedenborgianism, at han förklarades ovärdig befatta sig med någon
slags undervisning i theologiska ämnen. Märkvärdigt nog
updrogs åt U. och åtog han sig præsidium äfven vid eltt
följande prästmöte, det han dock (1759) undanbad sig
för sin ålderdoms svaghet skull.
At för öfrigt vederbörande icke kunde lägga U. något
kätteri til last, är desto mer klart, som han synes varit
den egentlige bokgranskare i Cons:o. Sjelf kunde ha
efter sådan “granskning stöta sig på “några ovanliga orda-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
