Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Pastores vid Tyska församlingen eller Christinæ
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 CHRISTINÆ PASTORER.
som han gjort. Grimberg hade ock ofta prädikat m. m.
men ej funnit “anständigt at låta sina prädikoconcepter
circulera här i husen,“ o. s. v. De begärde hvar och en
bpns och cons:i intyg. Grimberg åberopade dervid at
han dedicerat en disputation til bp Wallin på hebräiska.
Han hade dock fått svåra anmärkningar mot sig för sitt
föredrag. Brag nekade, at, som bpn föreslog, dessa
dictamina skulle utgå ur protocollet. Grimberg fick det
begärda intyget, som blef at han “nu i flera år sig i
lära och lefverne oförvitligen och berömligen upfört.“
Brag hade voterat på Gothenius, som, ehuru yngst, dock
utan fråga vore lämpligast för den.lediga tjensten.
(Opartiskt, då just G. var den, som tilförene gjort anm:r mot B.)
S. å. updrogs åt honom at hafva närmasto vård om
tabellverket. S. å. inlade han protest mot Stud. Ian
Peter Waldstedts ordination, emedan en barnaföderska
anmält honom såsom far, och yrkade B. at honom borde
förbjudas här prädika. W. var anmäld at prädika i
Cronhuset nästa söndag, men detta inhiberades af Cons. Året
derpå anförde B. och med honom J. H. Miäiller fleras
klagan, “at rätt oheliga personer blifva prästvigde“; at
Waldstedts händelse är “stadskunnig.“ Derföre “nödgas
vi... at han ej må blifva i detta stift, och om han
försändes til annat stift, at det må ske med bevis om
sköraktighet. S. å. yrkade B. åtal på boktr. Smitt för en
art. i 16 och 17 af Gb. Nyheter, deri han, utan Cons:il
censur, “egenvilligt förkättrat biskop Pontoppidan, Th.
Faculteten i Halle, m. fl. Smitt ålades at upgifva auctor,
men ville ej. Då saken skulle öfverlemnas til fiskalen,
afstyrkte B. sjelf, ej viljande at Smitt skadas.
D. 1/76 hade B. ett långt, grundeligt, men ytterst
skarpt anförande i Cons. om adjunctsmissbruk och för
täta missiver, “vanhederliga för pr.ståndet.“ De (adjme
“hafva ej sällan til arbetet i ordet och lärdomen mer hog och
skicklighet än sjelfva khdarne.“ De hindras (genom täta missiver) at
förkofra sig i studier m m. “Jag har hvar jag kommit på pr. gårdarne
med bedröfvelse sett hos adjj. icke mer bokförråd vanligast, än deras
små magra Skolar- och gymnasisteböcker, förökte med en Handbok
och några svaga postillor. Har icke mannen alldeles ovanliga gåfvor,
huru vil man vänta. med sådana subsidier dugliga prädikoconcepter?“...
“En stor del af församl:ne få sällan höra sine khdar oftare, än
högtiderna, då de skola ha offer“... De befordras “sällan förr än de äro
åldrige, och bland dessa gubbar äro ofta gamle Skolemän, som, alldeles
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
