Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - E. Historiarum (et moral.) Lectores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wallenstråle. 201
stråles utnämning til Adjunct, om ock i survivance, den konungen
anmodades stadfästa; i det Consistorium åberopade ej mindre
biskopens, fadrens, muntliga och skriftliga åstundan, utan äfven
hedren för ett Gymnasium, at det ”blifvit försedt med sin egen
Ephori son til Docens, och at denne dessutom är af adeligt stånd”.
Före utresan 1761 tänkte han expediera pastoralexamen, men af de
theser, han nedsändt, utmönstrades några, särdeles en politisk, och
dessutom ”kunde det vara nog med sju”. Vidare förbehöll han sig
adjunctslönen under resan, men detta, såsom lagstridigt, vägrades
af K. Mjt. Predikade på svenska i London och i Paris. En
resbeskrifning insändes til Giörvell och trycktes i Mercurius 1763.
Slog sig tidigt på poesi och vältalighet. Redan 1751 höll han för
Göteborgska sanhället i Upsala ett Tal til firande af
kungaparets kröning. Året därpå ett i Göteborg ”i samma högtidliga
ämne”. Ur ett 1758 vid General v. Köhlers jordfästning anföre vi
följande stilprof: ”i dig saknar krigsväsendet en sin Hufvud Pelare,
Riddare-Capitlet en Ördens-Bror, en tapper Flock sin store Anfö
rare; i dig saknar äfven och med smärta cen högboren (sic) Ätt
sitt stöd, sitt försvar och sin Prydnad”. Hans tal til minne af den
lyckliga regementsförändringen 1772 blef strängt criticeradt.
Domcapitlet ytrade däröfver ett djupt deltagande. ”W —es Tal vid
Konungens och Prinsens närvaro hade mot förmodan i anseende til
kort tids beredelse blifvit väl gjordt, men med mindre kärlig eller
nyttig critik belönad” . . . i (Roséns) Tidning Hvad nytt?
”hvaröfver Domcapitlet förklarar missnöje”, anmäldt i början af sessionen,
”innan ännu Lector Rosén var kommen tillstädes”. Prof i bunden
stil se B. Lex. XIK: 249. Då W. parenterade öfver Adolph
Fredrik, hade kostnaden för denna högtid gått til 19 Dal. Smt:
klädningen i rummet til 30, ringkarlarne til 14, sju stycken grenadörer
til 17 1/,, musiken til 100 Dal. sm. o. s. v. — Skref sina
abiturienttestimonia såsom rector, t. ex. 1767, efter samma formulär, däri
slutrefrainen är: Meruit virtus, probitas et erectum hujus studiosi
ingenium, ut etc. Från 1758 fj. hade han flitig brefväxling med
Giörvell, sedan med Stricker, o. fl. Förstnämnda år anför han at
fru Hvitfeldt hade afskrifvit alla sina bref i en foliant, och dessa
hade han granskat. Lemnar flere resbeskrifningar från Holland
etc. (i hvilka Giörvell öfverstrukit åtskilligt; msptet fins i K.
Bibliotheket). Förtäljer då ock, at lectionerna blifvit efter
vanligheten aflyste med pukor och trumpeter. Med Öfverinspector G. D.
Nescher brefväxlade han om porträtter. Båda voro samlare.
Särdeles angelägen var han af åtminstone få se ett porträt af den
underlige Rector Rathe. — År 1773, förtretligt genom ”den
Simingska critiken” öfver Talet, blef det äfven genom tvisten om ett
stolrum i Consistorium, föga mindre häftig, än då fordom Ramzii och
Forsselii hustrur tvistade om stolrum i kyrkan. Kullin hade
nämligen intagit den stol, Rosén lemnat. Ej rangtvist, utan båda
klagade öfver ”svaga ögon, som ej tålde sitta mot solen”. Några
landtpastorer måste tilkallas för at hjelpa til vid afgörandet af detta
mål. Domen fälldes til förmån för K. enligt,”alternativsystemet?”.
Förgäfves besvärade sig W. i Hofrätten. Året derpå sökte han
ledig theologisk lection, och huru han förbittrades i sin anda öfver
Brags votum, som bagatellerade hans theologiska duglighet, utan
försyn för ett theologiskt doctorat af kunglig nåd, är förut visadt.
Längre fram (1777) förklarar han dock sin visshef at blifva Gothe-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
