Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - E. Historiarum (et moral.) Lectores
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
202 Hist. Lectorer.
nius föredragen til samma ämbete, däräst han velat söka. ”Säkert
lär G. nu, sedan Th. adjuncturen i Upsala manquerat honom, bli
Th. Lector här, sedan jag icke mer är honom i vägen. hvilket jag
icke kunde underlåta at vara, om jag visste at jag finge behålla
Fjärås både vackra och goda pastorat för Lundby magra och fula,
som åtföljer lectionen”. Vägen til detta nyss vunna mål, Fjärås,
hade varit slipprig nog. År 1769 skrifver han sjelf at han aldrig
får pastorat eller kallelse til kyrkoherde någorstädes, om det blir
bekant ibland allmogen at han är frimurare. At en person med
W —s skaplynne skulle tidigt söka invigning i frimureriets
hemligheter, säger sig nästan sjelft. Om utnämningen til Fjärås, då hån
andra gången sökt det, skall konungen därvid hafva sagt: ”Men
som Jag ej från läroverket genom denna befordran vil mista en så
arbetsam och nyttig man, förordnar Jag at Han tillika behåller sin
innehafvande lectorssysla”. Dessa äro W——s egna ord til Stricker
(1777) och han skrifver vidare: ”mina gynnare voro . . . . Således
kom jag på alldeles ordentligt sätt, utan en styfvers utgift eller
ock det ringaste löfte i laglig väg fatt ett af våra större pastorater
til præbende. At göra denna min lycka mera lysande, flög jag af
til fästningen Bohus, dagen efter förslaget var upgånget, friade til
fröken Lannerstjerna ... 17 år och 3 månader, rätt vacker, väl
växt, smal och lång, blonde med ett par präktiga blå ögon,
allvarsamt upfostrad . . . är oöfvervinnerlig i Verkehren, sjelfva
oskulden och menlösheten . . . . Jag skyndade med mitt Tal . . . och
tviflar ej det denna lilla piecgn något bidragit til min lycka
(Fjärås) ... Är mitt Tal om Återlösningsverket bekant . .. på
vers, som jag skref längesedan för en gymnasist Halbmejer? Jag
böd däri til at imitera Klopstock i dess Messias . . . Jag sålde mitt
privilegium på Stiftsmatrikeln, glad at den nu kommer ut...
Unga hofpredikanten Mannercrantiz, som jag läst för på gymnasium
och bidragit at skaffa in vid Hofvet, gjorde mig den hedern och
sökte allt hvad han förmådde Fjärås ifrån mig”. (Samma ”heder”
hade han ju sjelf förra gången gjort sin lärare Rosén!). ”Dubb
och Ramstedt sökte ock. Men bona causa triumphat!” Säkert?
Några år derefter vardt han så missnöjd med Fjärås (prestgårds)
bygnadsutslag, det han ansåg blifva hans ”ruin”, at han ville
nödvändigt derifrån. Mellertid, då Fjäräs skulle tillträdas, blandas
glädjen öfver hans ”lycka” med bekymmer för — en
inträdespredikan. Det skulle ske en böndag, då han ämnade föredraga:
Lärares och åhörares på Guds tilsägelse grundade inbördes Bön
för hvarandra til Gud: 1. Guds tilsägelse derom, 2. Hvilka som
kunna så bedja för hvarandra, 3. Bönens innehåll. ”Detta”, skrifver
han til Stricker, ӊr grundvalen til ett litet torp eller tomtning
til en enkel stuga, men m. k. br. har i flera år bygt stora och
präktiga hus; låna mig derföre litet materialier eller instrumenter
åtminstone”. — Två år derefter begärde och erhöll han frihet från
gymnasiigöromålen, för at kunna flytta till pastoratet, och för sin
medhjelpare här, J. Sjögren, anhöll han om ”v. pastors heder och
namn”. Sjelf erhöll han prostnamn, men frågar, i bref til Stricker,
cui bono? Förut hade han skrifvit: ”Ed aflägges ej i Cons:o äfven
ej af Contr. prostar, om de varit eller ej stuguprostar”. Alltså
hade han nu sjeif blifvit en stuguprost. Til den samme skref han
gång på gång om Laneærus och sin önskan at denne måtte söka
sig in i Göteborgs stift, och 1777: ”Bed Lanærus (skalden) lägga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
