Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - F. Filosofie Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gothenius. 211
mig något. Jag måste tilstå at i sådant ämne är jag admodum
hospes” Utan predikogåfvor var han dock icke, men benägenhet
för konstgjorda upstälningar lär han ock haft. För presterliga
studier ifrade han desto mer. Skref 1767: ”Om biskopsvisitationer
har jag mina egna tankar. Kunde man ändå få herrar Clerker at
tänka på sin Bibel! Man måste reta dem litet därtil”. Voterade
1769 på en Comminister framför en äldre adjunct sålunda, dertör
at han kände den förre för bättre studier: ”Skulle ålder i tjenst
medföra förmånsrätt, då annat är i några delar olikt, så skulle
hända det, som redan är at befara, at studerande brådska från
Gymnasium och Academien, för at snart komma i prestetjenst och
sedan lita på tjensteårens rättighet. Det är tid til at arbeta mot
sådant barbari i vårt stånd”. Utan all benägenhet för en friare
religionsåskådning i den Svedenborgska striden var han ej heller;
och 1773 börjar han ett bref till Giörvell: ”Tro ej om Gothenius,
at han är Svedenborgian eller Fantasters lärjunge. Men det är
emot hans sinnelag at göra mannen orätt och bullra mot honom,
utan at verkeligen visa hvaruti den herren felat emot sin
Trosbekännelse. Det är ingen konst at skrika: Svedenborg är en
Socinian etc.” Deremot anmälde han såsom Rector gymn. 1771, at
Beyer, trots förbudet och enskilta varningar, föreläst för
gymnasiiungdomen ur Apg. öfver 6. 12. 18. 21. 25 och 27. capp. ”Ingen af
oss är, som icke erkänner Beyers grundeliga insigt i grekiskan och
undervisning däri”, men då han läst däri offentligen mot förbud,
så etc. Beyer mente sig haft rätt därtil, då han valt sådana capitel,
som ej innehålla någon dogmatik. Han hade ej kunnat neka
gymnasisternas begäran om undervisningen, hälst då bland dem, som
begärt den, fanns en domprostens son och 3:ne doctor Roempkes
söner. Anmärkningsvärdt är at Aurell, som skärpte sin satiriska
penna mot de andra, ”alldeles öfvermåttan” berömde Gothenium.
Öbenägenheten mot biskop Lamberg synes varit båda gemensam
äfven för hans tvetydighet i pågällande strid. ”Min biskop”,
skrifver G., ”känner jag noga och han har aldrig gynnat mig sedan
han blef biskop, fastän vi förut alltid varit goda vänner och i
Upsala bodde tilsamman, at förtiga min åtgärd i stiftet til hans
namns förhärligande år 1760”. (Jfr hvad Lamberg ytrar om Du
Rietz, ofvan s. 175). — Lyckönskande Stricker, skrifver han: ”At
af en konung Gustafs hand utmärkas med Doctors namn, betyder
belöningsvärda egenskaper. (?) Men si, jag sade för mycket, då . . .
mig sjelf, som eger så ringa förtjenster . . . dock upmuntran at vi
skulle göra oss värdiga med tiden”). Hvad M. (Möss) hopen förr
sagt öfver konungens Tal til Ständens Talemän. . . . Det är
förunderligt genom hvad utväg mitt votum (i Consistorio därom)
kommit för K. Mjts ögon, men det vet jag, at det har mycket
behagat kungen och jag tror at det lär hafva gifvit anledning til
hans nådiga åtanke af mig vid dess kröning. Var i ynnest hos
biskop Serenius tils vår Rosén sista riksdagen uptäckt för honom
at jag är en god Hatt”. — Strödda anm. ÄÅr 1767 hade han sin
del i missödet med 4:de-manskallelsen til Qville, och Advocat-
77) Ännu naivare skrifver Hauswolf till densamme: ”När k.
Gustaf III med sitt höga namns underskrift förklarat min k. Bror
vara Doctor, så kan Bror tryggeligen kallas Doctor”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
