Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Lectorer - F. Filosofie Lectorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
212 Filos. Lectorer. “
fiskalen yrkade på honom suspension. Om den än famösare saken
rörande Kongsäter, se där. Om Cons. Notarien Brag skrifver han:
”Den notarien var en god Rosenian at skada mig och min Credit.
Han är nu Secreterare i Handelssogieteten. Vårdslöshet af mig at
jag ej tog Notariens qvittens”. Året därpå skrifver han om ZEr.
Brunnius, ”ehuru han är en antipode af en annan viss biskop”;
om det s. k. Drakeska upproret i Göteborg; och om ”vår klubb”
(vitterhetsklubben?), at den öpnas hvarje Onsdag. Om Kongelf,
som fick stapelstadsrätt 1761 eller 62, ”strax kommo Rådmännen
hit at köpa värjor”. Om Landshöfding v. Amiral T. har han ett
särdeles skarpt omdöme å själsegenskapernas vägnar. Sänder 1773
til Stricker en liten samling af sigiller. ”Svårt är här at få
adeliga vapen, ty åtskillige bland gymnasisterna hålla sig framme at
complettera sina samlingar”. 1767 hade han anmodat Giörvell skaffa
ett par nya öronhänge från Stockholm, då hans hustrus ena
öronhänge ”råkat i våda”, han vil våga därpå 50 plåtar; och 1778
skänker han samme vän och commissionär 4 tunna sill. Han
redogör i samma bref för ”tikopp” (jfr O. Klooths process), at det är
= 12 styfver af hvart par folk eller =83 arbetsdagar. Ytrar ibm,
utan at vi förstå specialanledningen til denna ironi: ”Det är intet
folk jag tycker så mycket om som de hvilka sjunga, dansa och
smickra, i synnerhet på vers. När sådana anlända, borde man
mottaga dem liksom Tysken mottager gräshopporna . . . smickret,
detta giftet, som prinsar i synnerhet så gerna svälja i stora
klunkar”. Eget nog,. synes han, samhällets kanske vittraste man, ej
blifvit ledamot af det Vet. och Vit. Samhälle, han bidragit at
grundlägga, och i så fall väl af den grund at han och Wallenstråle
ej trifts under samma tak. — Sista brefvet til Giörvell i den
samling, vi åberopat, är af 1780, och han ursäktar sig då för afbrottet
därmed at ”herdelifvet är vällustigt”. Skref sig, redan förut, hafva
ondt i ögonen och se fläckar i luften. Enkan svarar Giörvell
(1811), at hon hade gjort mycken förfrågan, om mannens
pappersmassor, men alla sagt at det var ”luntor”, hvadan hon för utrymmes
skull förstört dem. Skada på ”luntorna” säkerligen för mer än
stiftshistorien. Något om hans mångsidiga författareverksamhet se
Sv. Magaz. 1766, s. 303. — Förr hette hustrun Carolina; enkan:
Ellica: han synes alltså varit gift 2 gånger.
O. Olai Westman: 1779—1795. — Klandrade för
kortheten s. 146, må vi här tillägga: Dedicerade 1769 til Math.
Benzelstjerna, J. Rosir och fadren; 1773 til E. Lamberg, N. Sahlgren, M.
Holterman, Nils Ström, Chr. Arvidsson (Grosshandl. R. W. O.). En
”C. J”. gratulerar: ”du som ett karlavett vid unga åren hyser”,
o. s. v. I Stockholms Dagl. Allehanda n:o 114 skrifver ”Finne”
om Candidaternas misnöje med valen til primus och ultimus. ”Hvad
candidat Westman angår, var dock på lärdomens sida ingen ting
stort at påminna, men det påstods af flera anledningar at han ej
är fattig, som bör vara en gratists egenskap”. Fattigdom borde
alltså bestämma ett hedersrum vid lärdomsgrad! . . . Orerade vid
Gustaf III:s besök i Göteborgs gymnasium 1787. Prestvigd och
installerad (i Starkärr) 1790. Var Secreterare i V. V. Samh.
1780—1801. Om hans förtjenst därvid, se I. Björklund. Bland
hans skrifter äro ock åtskilliga skaldestycken. ”Tankar vid en
promenade”, ”Enslighetsälskaren”, ”Eremiten” (öfversättning), ”Om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
