Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Lundby, Skallsjö, Lerum, etc. (Wätle härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
568 Lundby.
understödde tils de blifvit prester. Likpredikan öfver R. hölls af
O. E. Rabe. — Var gift med Henrietta Melin, grosshandlare Paul
M:s dotter: hon blef omgift med brukspatron Proschwitz i Floda
äfven där barnlös. — Tryckta skrifter: Prestmötspredikan om Ska.
pelsens verk, betraktadt til lärdom och tröst för menniskohjertat.
Minne af Inger Chr. Christiansd., jordfäst å Stenkyrko kyrkogård
på Tjörn 15/§ 1838.
M. Johan Torbjörnsson, född i Ahrstad 1794;
Häradshöfdingsson. Til Lund 1809, och magister 1814. Prestv.
18. Th. C. 1822, “Licentiat“ 1824. Efter en mängd
trakasserier och flera suspensioner, bland annat för sjell.
communion, blef han omsider “befordrad“ först til Pastor
i Kongsäter 1840 och t. o. m. “prost“, sedan här 1850.
Det var emellertid endast före befordringarne, som han
gjorde sig sjelf til föremål för ett slags kyrkohistorisk
upmärksamhet (ide infra). Blef jubelmagister 1864 och
dog 1865.
Disputerade pro cand. theol. öfver ”Loci quidam in Versione
V. T. sueca minus apte redditi”. ”Minus apte” uprepade man om
hans eget försök och med all rätt. Blott 5 sådana ”loci” ur Genesis
anföras och granskas. Arbetet ansågs af prof. Ahlman alltför
underhaltigt för at kunna betinga tilträde til licentiatexamen, men
T. besvärade sig hos K. M. och vann den betygsrättighet, som
honom blef bestridd, men föranledde ock den kgl. Författning, som
hädanefter förmente någon at anföra besvär öfver facultetsbetyg.
T. ”tog” mellertid sagda examen, men blef hittils den siste ”licentiat”
i Lund, och mäktade aldrig fullständiggöra detta prof genom något
specimen ”pro licentiatura”. Såsom prest åter var han begåfvad,
högst nitälskande, och genom honom vardt mångenstädes ”mycket
buller om den vägen”. Så i Örgryte och särdeles i Mariebergs
(sedan Carl Johans) församling den tid, i början af 1820 talet, han
där tjenstgjorde, och en och annan, som där ännu välsignar hans
minne, vet at förtälja om den genomgripande sedereform, hans
skarpa predikan åstadkom, då t. ex. snart sagdt alla dittills på
sabbatsdagar öpna handtverks- och salubodar liksom af sig sjelfva
stängdes. Hans predikan var alltid en bättringspredikan, och om
honom kan sägas, hvad som inemot 100 år förut sades om en ung
prest Særnmark i Skara Stift, at han ”icke predikar methodice,
utan om båättringen, antingen texten därtil gifver anledning eller
icke”. Prof: 9. e. Trin. ”Missbruket och rätta bruket af Guds
barmhertighet. Missbruket: när man genom densamma vill
tilintetgöra den rätta bättringens ordning; låter beveka sig at upskjuta
bättringen, i det hoppet at etc., ändtligen ställer sig så, som ville
man omvända sig men bruka Guds barmhertighet som ett fribref
emot bättringsordning. Rätta bruket: före, under, efter
omvändelsen. I Örgryte, l. e. Trett. 1821: Några nödiga lärdomar om
Christi sökande och finnande. 1. Många mena at de hafva Christum,
men hafva honom icke; 2. Många hafva honom icke, och veta och
erkänna det, men låta dock bli därvid; 3. Några hafva honom icke,
men äro sorgfällige at få honom, och söka etc.; 4. Många söka vål,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
