Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Pastores, Comministri och Skolmän - Lundby, Skallsjö, Lerum, etc. (Wätle härad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Pastores. 569
men icke rätt, derföre finna de honom icke; 5. Några hafva
Christum och veta det icke, äro ock svåra at öfvertyga därom; 6. Några
hafva i sanning Christum, erkänna det och prisa Gud därför;
7. Några haft Christum, bekymrade däröfver at de förlorat honom;
8. Några återfinna . . sedan de sökt efter honom sörjande.
Afskedspredikan i Örgryte 1. e. Påsk 1822: Det sista väktareropet från
den bortgående läraren: 1. til säkra och oomvända: Vaka up
du som sofver etc.; 2. til väckta och bekymrade: Söker Herran,
medan . . när är; 3. til benådade och trogne: Håll det du hafver
at ingen tager din krona. Med sin pastor ibm (Roempke) hade
han 1823 haft en process om lönen; någon småaktighet å ömse
sidor, men å ömse sidor ock grava beskyllningar. R. mot T. at
han förhållit sig egenmäktigt: bevisadt i tio punkter, bland annat
at han lätit ringa til Catechismiförhör hvardag såsom til
söndagsdstjenst, hvilket väckt bestörtning. T. dömdes til förestälning etc.
fin adj. i Thorsby väckte han samma upseende med sin
kraftpredikan och kyrkorna blefvo alltid för trånga. Hit vandrade hela
caravaner af hans förre Göteborgsåhörare, och en gång blefvo de
af länsmannen Alstrin, allt annat än prestvän, vid färjstaden, såsom
de där saknade ”pass”, insatte i ett förvaringsrum, så at de den
gången förhindrades komma til kyrkan. Gåfvor, med hvilka man
ihågkom den älskade läraren, skickade han tilbaka eller refuserade.
Men en gång, då Alstrin, som visste detta, ville sätta honom på
prof och spela honom ett spratt och sände honom sjelfva
söndagsmorgonen en god stek, lät T. helt enkelt tacka med helsning at
det är lofligt göra väl om sabbathen. Blef under denna tid 1829)
anklagad i Consistorio, jämte Törnblom, för den ”andeliga
öfverdriften på Inland”; dock utan vidare följd. Men af följande bref
fr. C. F. af W. til af Kullberg 257/5 1825 (i Kongl. Bibl;s brefsamling)
låter sluta sig til hvad man tänkte om honom ibm. ”Öfver ingen (?)
har jag för närvarande at beklaga mig utan öfver Lic. J.
Torbjörnsson, som, sedan han prest blef, ansett sig licentierad at göra
oreda öfver allt. . . Hans oarter äro upfostrade af en Far, som,
son af Bondskt blod och Talmansk ränkfullhet (son af Talmannen
Lars Torbjörnsson i Solberga — Ingetorp) är hatare af Herremän
och all annan form, än Juridikens snäcklinea och endast trifves
inom den gloria af skenhelig rättvisa, han vetat sprida omkring sig.
Sonen är förkappad Advocat, utstyrd med det 2 eggade svärdet,
Lagens och Ordets; His armis nihil non arrogat, Acer, iracundus,
inexorabilis, audax. Han började sin bana med en mängd
jonglerier i kustförsamlingarne vid Gbg, där det spökade: en död skulle
upväckas, men ville icke vakna, etc. Jag ville missivera honom,
man hotade mitt hus och min person, hvilket jag icke aktade, men
mitt Consistorium, räddare än jag, öfverröstade mig. Han blef
ännu ett år tils han föll på det orådet at blifva Licentiat. Det
misslycekades i Upsala, men Hylander et Consortes hulpo honom
fran i Lund, dock ganska knapphändigt. Nu anspråk. Nere i
Halland har han, där han vistades nyligen inom fadrens domsaga,
infört en beskattning til kyrkorna under namn af ångerspenningar
d. v. s. ett slags böĵðer, som han skrämmer sig til”. Öfverdriften
och orättmätigheten i detta den värde biskopens omdöme är
påtaglig, då det ju borde vara kändt, at där samveten väckas, första
eviset vanligen är at stulet gods igenbäres: non remittitur
peccatum, nisi restítuatur oblatum. Men vidare: ”De civila Auctoriteterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
