Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Återblick och Tillägg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1132 Skredsvik. Sköfde. Slättåkra.
högt värderade grannpresterna Rhamn och Törnblom. Men
framför allt hans egen comminister J. Claesson, hvilken han snarast
betraktade, som om denne varit hans pastor, äfven i detta ords
betydelse af lärofader. Deras milda, ehuru i sak skarpa, förfarande
bidrog mer, än andras hamrande, at retundera hoofianismen, som
hade sitt stamhåll på samma ort. Af ”snar til at höra, sen til at
tala och sen til vrede”, var hans lif lika mycket en ren
öfversättning, som af ofvan gifna namnmotto. Enligt det sist nämnda var
”fromhet på moden” honom en vidrighet, och Bengels erinran
”genom hvilka, ej på hvilka I hafven trott”, fägnade honom ogement,
emedan han såg största våda ligga uti at tro på någon menniska.
Daglig husandakt. En kort tid före hans död, då han träffades af
en gammal bekant på hemvägen från Lysekil, der han varit i
läkarevårdsärende, sade han, efter en smärtsam stund: ”jag vet at jag ej
har lång tid qvar”; och då interlocutören dervid fåstade på honom
en vemodigt frågande blick, ljusnade hans ansigte ögonskenligt och
han utbrast: ”tro ej, at döden gör mig häpen, änskönt han syns
faselig”, och så fortsatte han, nästan halfsjungande denna och
följande vers til slut. Och med samma frimodiga tro slöt han sina
ögon sist tilsamman. ”Ganz war der Mann, DĎBa er begann, Ganz
da sein Lebenshauch zerrann”, såsom A. Knapp sjunger om L.
Hofacker. Ett friare och friskare herdaminne har intet sstift at
upvisa, och få torde de gäll varit, som haft ett sådant flertal af
äkta herdaminnen, som Skredsvik, en Wallerius, en Cramer, en
Larsson och kanske än flera i äldre tider. Man torde derföre
benäget ursäkta, at vi dröjt vid detta, såsom vid dylika, något längre,
än vanligt. Jfr J. Carlsson, † förut s. å.
A. O. P. (719), cfr: Adrigaroi “9; Ilegiotegai. Mt. X. Han
predikar högm. i Uddevalla 29/ 1698. — C. C. cfr: Consulere Commodis.
Cic. — J. L. S. (720): Incommoda Leniunt Sapientes. Cic. —
Rad. 2. n. läs: 1830. — A. E. torde mer, än fallet stundom var,
bort hugfästa Horatii Animum Regere. Bland annat påstod han,
såsom den der trodde sig bäst vara förtrogen med Schartaus
chifferskrift, at ordningen i den af H. F. C. utgifna förklaringen öfver 3.
artiklen bordt på mer än ett ställe vara en annan, än den nu blifvit.
— C. M. M. Ĉomminister, cfr: Cum Maximis Minima Conferre. Cic.
Sköfde.
J. E. L. Justitia Et Lenitas. Cic. må äfven här uprepas.
Slättåkra.
H. P. cfr: Augenxov Ilagartroð. Tit. 3. Han är den först
nämnde bland dem, som äro ordinerade af Tyge Amundssön til
ämbeten i Halland, enligt en förteckning i en handskrifven codex, kallad
”Antiquitates Lundenses”, befintlig på Gefle gymnasii bibliothek. —
T. Sörenssön, var mellertid p. l. 1584 och valdes til
hyllningsombud at resa til Lund (Thord Söffrenss.); likaså 1610. — J. E.
Hjort: Baccalaur. 1616; ”trädde til pastoratet 1617, som ses af
inscriptionen på altartaflan, dödde 1675, varit p. l. 58 ár”. I Slätt
äkra kyrka fins hans familjtafla, oljemålning, och enligt den: ”7
söner voro prester”(!). I mantalsupgiften (i Geh. Arch.) 1645 näm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
