Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Å nyo statsminister (1875-1876)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
regeringens sida benämningen ordinarie eller extra
anslag ansågs inverka på riksdagens rätt att ensam
bestämma beloppen.
I öfverensstämmelse med hvad jag förut uttalat,
svarade jag, att då grundlagen icke omnämnde ordinarie
anslag, kunde icke ensamt den omständigheten,
att ett anslag var uppfördt på ordinarie stat,
utgöra ovillkorligt hinder för riksdagen att ändra
detsamma, hvartill riksdagen däremot icke ägde rätt
med en gång bestämda anslag, som äro nödvändiga för
upprätthållande af institutioner, hvilka voro bestämda
i grundlag eller allmän lag eller eljest tillkommit
genom konungs och riksdags gemensamma beslut, eller
sådana, som icke kunde indragas utan kränkning af
enskild rätt.
Med detta yttrande förklarade sig Karl Ifvarsson
tillfredsställd, och landtmannapartiet visade
sig under hela riksdagen mig bevåget, hvaremot
de högkonservativa af min förklaring togo
anstöt. Majoriteten i båda kamrarna var dock ganska
regeringsvänlig.
Änkedrottning Josefina hade på våren insjuknat, och
hennes sjukdom tog snart en farlig vändning. Den
6 juni på aftonen, då jag till följd af oroande
underrättelser var på väg till slottet för att
efterhöra hennes tillstånd, mötte jag hennes
hofmarskalk, friherre Leijonhufvud, som skulle söka
mig för att framföra hennes önskan, att jag ville
komma och hjälpa henne med sitt testamente. Framkommen
fick jag genast inträde.
Drottningen talade med mycket svag stämma och med
någon svårighet, ehuru icke egentligen otydligt. Hon
sade, att som jag var van vid förrättningar, hade
hon bedt mig komma, då hon icke hunnit afsluta ett af
henne påbörjadt egenhändigt skrifvet testamente. Då
hon såg min rörelse, tillade hon, att hon väl icke
komme att dö förr, för det hon ville hafva allt i
tid ordnadt. Det påbörjade testamentet hade förut
blifvit mig visadt. Det omfattade icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
