Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Efter afskedet (1880, 1881, 1882)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
omgifningar, icke saknande någon af dess skönheter och
dessutom prydt af en hög, åt sjösidan nästan lodrät,
granitklippa, afstängd från landsidan af ofantliga
med människohand uppförda stenmassor, som fordom
utgjort en med naturens tillhjälp väl befästad
borg, hvars inre utgöres af en liten högslätt,
liknande en krater, med en rik vegetation af träd,
buskväxter och blommor. Från de höga kanterna har
man en vidsträckt utsikt öfver norra segelleden i
Mälaren med dess stränder, och åt nordväst utbreder
sig en fjärd, en mil lång och en half bred, kransad
af en mängd holmar och uddar. Mellan berget och sjön
leder en romantisk bergstig öfver väldiga remnade
klippblock. Vår förtjusning öfver stället blef dock
snart förgiftad, genom Stockholms stads inköp af det
i grannskapet liggande Riddersvik, i ändamål att
bereda en upplagsplats för latrin och orenlighet. Det
behöfdes flera år, innan erfarenheten öfvertygat
oss, att vi icke skulle få någon olägenhet däraf,
och sannolikt kommer det att försvåra försäljningen,
i händelse vi därtill få lust.
För att få sysselsättning åtog jag mig, efter
återkomsten till Stockholm, att författa en
minnesteckning åt svenska akademien öfver riksrådet
Höpken. För den, som icke är historicus ex professo,
kräfves för ett sådant företag mycket arbete, enär
man måste först studera sig in i hela det tidehvarf,
som utgör omfattningen till den bild, som skall
tecknas. Jag hade dock förbehållit mig god tid och
började med att läsa det mesta, som fanns tryckt
om frihetstiden. Besvärligare var det att uppleta
hvad som i handskrifter fanns af och om Höpken i
riksarkivet, i allmänna bibliotek och enskilda arkiv
och brefsamlingar. Arbetet intresserade mig allt mera
ju längre det fortskred, och Höpken framstod för mig
såsom en af Sveriges djupaste tänkare, kunnigaste
statsmän och största stilister. Minnesteckningen
upplästes i sammandrag, sedan den länge varit
färdig, på svenska akademiens högtidsdag 1881 och
vann erkännande äfven af kompetenta domare, såsom
Malmström och Odhner.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
