Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ett konstitutionelt grundlag, vill väl icke H. förneka. H. säger,
att den Freudska skolan i den homosexuelles starka
bundenhet vid modern, i den s. k. moderkomplexen ser en orsak till
homosexualiteten. Han anser, att häri ligger en förväxling av
orsak och verkan, och framhåller, att den homosexuelle i en
obestämd känsla av sin svaghet och undantagsställning sluter
sig till modern. Om jag förstått Freud rätt, så beror H:s
sätt att bedöma den Freudska ståndpunkten på en
missuppfattning. Freud anser ej, att den starka moderkomplexen är
en orsak till homosexualiteten, utan han ser i denna komplex
en del av homosexualitetens väsen. Varför denna komplex
är särskilt stark i dessa fall, varför den influerar på
vederbörande så som den gör, det betraktar han som en
konstitutionell fråga, varöver psykologien ej kan ge förklaring, utan
vilken han överlämnar åt biologerna. Däremot kan
psykoanalysen, synes mig, i så måtto anses sträva att reducera
betydelsen av det konstitutionella, att den ej genast stannar inför
det konstitutionella x:et, som något outforskbart, utan gör
ett försök att analysera, vad som förut ansetts rent
konstitutionellt, försöker att i någon mån se vari konstitutionen
består, försöker att undvika ett förtidigt stannande vid ett x,
vilket ej är detsamma som att förbise dettas förhandenvaro.
Till de stora meningsskiljaktiglieterna angående
homosexualiteten finnes emellertid nog en annan grund än
skiljaktighet i teoretisk uppfattning. Det råder intet tvivel, att de
psykoterapeuter, särskilt de äldre hypnotisörerna, som funnit
positiva resultat vid behandlingen av homosexualitet varit
besjälade av delvis etiska motiv och ansett, att heterosexualitet,
låt vara med mindre mått av subjektiv tillfredsställelse varit
att föredraga framför homosexualitet. Gentemot denna
ståndpunkt hävdar Hirschfeld med lidelsefull energi
homosexualitetens sociala och etiska existensberättigande, varnar den
homosexuelle för ingående av äktenskap, vilket ej kan bli annat än
olyckligt, samt agiterar liksom numera så många andra i
Tyskland för borttagandet av den paragraf i strafflagen, som
behandlar homosexuella akter som kriminella. Enligt min
uppfattning lider det inte minsta tvivel, att H. i detta sitt sätt
att se saken i huvudsak har rätt. Vår tids förföljelse av
homosexualiteten är något ovärdigt ett samhälle, som vill räknas
som upplyst, har därjämte den olägenheten, att den skapar
martyrer och bidrager till den självöverskattning, som
utmärker en del homosexuella. Det sexuella hyckleriet tillhör en
av vår kulturs avigsidor. Mänskligheten får en gång lära sig
att ha respekt för naturens eget värk, och såsom H. mycket
riktigt framhåller får finna sig uti, att den icke, såsom den en-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
