Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - X - XI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
150 GENEVIÈVE.
o
— Ah, nej, inte ännu! . . . utropade Céline, som
åter blifvit sig sjelf.
Och hon tillade sakta:
— Hvarför kom han? . . .
— Jag är inte ledsen öfver det, sade Geneviève,
jag har något att tänka på för lång tid. Jag skulle
vilja råka honom igen, när jag kommer tillbaka.
På gatan återsåg hon honom. Han gick
långsamt, med sänkt hufvud, och betraktade henne icke,
då hon gick tätt förbi honom.
XI.
Fru de Préal var icke hemma, när abbé
Har-douin kom på sin skyldighetsvisit.
— Frun är inte inne, men fröken är inne, sade
en alldeles ny betjent, som ännu icke hade minsta
reda på det passande.
Den unge presten tvekade ett ögonblick, och
betjenten skulle just stänga dörren, då han lemnade
honom sitt kort, sägande:
— Fråga fröken de Préal, om hon vill vara god
och taga emot mig.
Han infördes i den salong, der han en kort tid
förut tillbragt en afton. Vid dagsljus hade detta
rum med sina vida gardiner, sina mörka tapeter,
sina tunga möbler och sina bronsprydnader ett
dystert utseende. Det fans ingen brasa i spiseln,
som lifvade det. Abbé Hardouin var sysselsatt med
att betrakta ett porträtt i kroppsstorlek af herr de
Préal, som upptog ett fält af väggen och återgafs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
