Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Australien och Amerika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUSTRALIEN OCH AMERIKA.
med Nordamerikas högsta toppar och jordens väldigaste ismassor
utanför de egentliga polarländerna. Hertigens av Abruzzerna stora
expedition till toppen av det ishüljda S:t Eliasberget väckte på sin
tid stort uppseende, och kan även geografiskt anses för ett betydande
företag.
Stora upptäckter återstår knappast att göra i Nordamerika,
därtill ligga numera resevägarna för tätt och landets natur är i stort sett
alltför enformig. Dock tala indianerna om okända fjäll och floder
och om sjöar stora som Vättern, dem ännu ingen vit har sett. Att långa
tider, åtskilliga tiotal av år, ännu skola fortgå, innan de stora
nordliga områdena kunna anses kända och utforskade, framgår av en
beräkning, som 1916 utförts av en kanadensisk geolog och
forskningsresande, vilken funnit att ensamt i det kontinentala Canada de delar av
landet, som ligga minst 25 km. från varje linje, där någon vit man dragit
fram och gjort iakttagelser, tillsammans utgöra en areal av betydligt
mera än 2 millioner kv. km., d. v. s. nära 30 procent av Canada eller
ungefär så mycket som en fjärdedel av Europas areal. Flera av dessa
okända områden äga var för sig en utsträckning mellan fjärdedelen och
hälften av Sveriges! När så är fallet i Canada med dess för forskningar
så energiskt arbetande styrelse, förstår man vilket oerhört arbete som
ännu återstår, innan hela vår jord kan anses känd.
I Mexiko liksom i Västindien och än mer i det nordvästra
Sydamerika blev Humboldts resa epokgörande, ej minst därför att han
kunde begagna sig av spanjorernas under århundraden samlade men
dittills för världen otillgängliga material. Stora äventyrliga
upptäcktsresor ha sedan knappt behövt företagas i de förstnämnda områdena,
men ett långt och mödosamt detaljarbete under ett århundrade har
gett rik belöning i form av intressanta iakttagelser rörande
landtek-tonik och vulkaner, stora och värdefulla ekonomiska naturskatter
och ej att förglömma de ofta praktfulla ruinerna och andra minnen
från föregångna kulturepoker.
Komma vi så till sist till Sydamerika. Redan efter Orellanas
märkliga, i upptäcktsforskningens historia enastående färd utför
Amazonfloden 1541—42 voro, kan man säga, själva huvuddragen av
Sydamerikas geografi bättre kända än någon av de främmande världsdelarna
utom Asien, men sedan inträffade under mer än ett par århundraden
ett stillestånd utan några som helst större framsteg. Utan intresse
för sitt väldiga kolonialrikes geografi voro dock spanjorerna
ingalunda, och från tiden närmast före vårt århundrade må särskilt Azaras
mångåriga resor i La Plataländerna nämnas. När han 1802 begav sig
hem till Spanien, befann sig redan i sitt arbetsfält den man, som
inledde den nya tiden, Alexander von Humboldt, vars resa också därigenom
63
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
