- Project Runeberg -  Geodetisk mätningskunskap /
204

(1876) Author: Johan Oskar Andersson
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Första afdelningen. Instrumentlära - Åttonde kapitlet. Distans- och höjdmätningsinstrument

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

på brännviddsafståndet f (vanligen 0,5 meter = 1,6 fot) från
objektivet och att sedermera från denna punkt i samma
riktning utsätta pålar på 50, 100, 150 meters (fots) afstånd.

Vill man justera tuben för konstanten 100 (den mest
använda), så skall å den vid sistnämnde pålar uppstälda
stången mellan distanskorsen afläsas respektive 50, 100, 150
centimeter (linier) etc., eller i allmänhet lika många
centimeter (linier) som antalet meter (fot) mellan q och stången.
Afläses för mycket eller för litet, så måste distanskorsen
förmedelst justerskrufvarne j närmas till eller aflägsnas från
hvarandra. Då man har i sin makt att flytta hvardera
distanskorset oberoende af det andra, kan det vara
förmånligt att lägga dem symmetriskt i förhållande till midtkorset;
man kan då, när ett af distanskorsen är undanskymdt, t. ex.
af en trägren, begagna midtkorset i förening med det andra
för afståndsbestämningen, dock i så fall under användning
af konstanten 2 k. Har justeringen sålunda blifvit verkstäld
vid en påle, så skall man, när stången uppställes vid
följande pålar, finna att det genom tuben bestämda afståndet
i allmänhet stämmer med det uppmätta och att, när på 200
meters afstånd stången flyttas 0,5 meter fram eller tillbaka,
afläsningen blir 0,5 centimeter större eller mindre, om tuben
är god.

Det säger sig sjelf, att man vid justeringen måste skarpt
inställa tuben, så att ej någon parallax förefinnes [eljest
afläser man (fig. 158) h oriktigt] och att stången (med tillhjelp
af vattenpass eller pendel) bör hållas lodrätt.

En del författare förorda en mindre konstant än 100.
Det lider ock intet tvifvel, alldenstund noggrannheten vid
afståndsbestämningen kan sägas vara omvändt proportionel
mot konstanten, att icke en mindre konstant, exempelvis 70,
lemnar vid en väl akromatiserad tub större skärpa än 100;
dock bör, emedan distanskorsen då komma på så stort
afstånd från tubens axel, att aberrationer inträda, om det
åsyftade målet skall fullt vinnas, hvardera korset hafva sitt
särskilda okular. Konstanten 100 är imellertid den
beqvämaste; den utesluter all räkning vid bestämning af k · h, och
är dessutom den mest användbara i händelse af samtidig
höjdbestämning. Dock kan på sätt, som framdeles skall visas,
räkning äfven undvikas för produkten k · h vid andra
värden på k.

158. Instrumentets användning vid samtidig plan- och
höjdmätning.
Man kan med en god distanstub beherrska
en cirkel med 200 meters (600 à 700 fot) radie, och enstaka


<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 04:36:02 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/geodet/0210.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free