Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fenicien. Dess invånares kulturella betydelse - Feniciernas kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 33
Att Tyros och Sidon varit hufvudplatserna för färgeriet,
framgår däraf, att ännu i dag på stranden i närheten af dessa städer
finnas åtskilliga stora stenhårda bankar, som vid närmare
undersökning visa sig vara bildade af sammangyttrade sönderslagna
Murexskal. Strax invid har man äfven påträffat flera stora i berghällen
utmejslade grytformiga fördjupningar, tydligen afsedda till
reservoarer, i hvilka purpurdjurens saft utpressades.
Främlingarne klagade emellertid allmänt, att de många
färgerierna gjorde vistelsen i Tyros oangenäm, emedan de purpurdränkta
tygerna utspridde en genomträngande löklukt, när de under
beredningen utsattes för solljuset.
Ehuru purpurfabrikationen bedrefs i åtskilliga feniciska kolonier,
och äfven de grekiska kolonisterna i Tarent lärt sig konsten, höllo
sig priserna på denna vara särdeles högt. Detta berodde på, att
hvarje snäcka endast lämnade en mycket ringa mängd färgämne,
hvilket dessutom icke var lika brukbart under alla årstider och
kunde användas till färgning först efter undergående af en
långvarig beredning. Därtill kom, att den till färgning använda fårullen
måste vara af allra finaste kvalitet och därför betingade ett mycket
högt pris. Den finaste under forntiden kända ullen kom från
Tartessos. Spaniens får, säkerligen stamfäderna till de berömda
s. k. merinofåren, voro vida berömda, och STRABO omtalar, att en
vacker rasbagge understundom betalades med en talent (ungefär
4,000 kronor).
Endast färgens hållbarhet och bristen på andra »äkta», ej fällande
tyger förklara den stora efterfrågan, som purpurväfnaderna oafbrutet
rönte under äldre tider. I hela Främre Asien användes
purpurtygerna till utsmyckningen af tempel och palats och brukades som
praktkläder af furstar och präster samt af män och kvinnor tillhörande
den förnämare klassen. Babyloniens, Assyriens och Persiens
furstar plägade hopa massor af purpurtyg i sina skattkamrar. Också
fann ALEXANDER vid eröfringen af Susa ett förråd af purpurtyger
till det ofantliga värdet af 5,000 talenter. De hade af de persiske
konungarne magasinerats här under en tid af 120 år, men voro det
oaktadt ännu fullkomligt friska och lika vackra som från första
början.
FENICIERNAS KOLONIER.
Från Feniciens berg kunde man, särskildt vid solnedgången, se
Kypern tydligt afteckna sig på horisonten i väster, denna stora,
endast 90 kilometer från den syriska kusten aflägsna ö, hvilken i
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
