Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Feniciernas kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 37
Troligen ställde de feniciska skepparne under första tiden färden
utmed de Ioniska öarna vid Greklands västkust till den norr om
Korfu belägna delen af den bergiga fastlandskusten, hvarifrån det
midt emot liggande Italien vid klart väder kunde skönjas. Sedan
Otranto-sundet och den kvadratiska Taranto-bukten korsats, kom
snart Sicilien med Etnas väldiga vulkankägla i sikte.
Anmärkningsvärdt är därvid, att Fenicierna hvarken slagit sig ned på
Adriatiska hafvets kuster, eller anlagt nybyggen i Tarentinska viken,
där sedermera »Stor-Greklands» blomstrande städer bildade en
oafbruten rad, hvilken i förhållande till det italiska baklandet utgjorde
liksom »ett purpurbräm på en mantel», och där den af helt andra
synpunkter ledda grekiska kolonisationen uppnådde så lysande
resultat.
De vid Adriatiska
hafvet boende krigiska, tidigt
sjökunniga folkstammarna
lockade icke Fenicierna till
mera betydande handels-
Törbindelser, i synnerhet
som detta hafsbäcken låg
för mycket afsides från den
stora stråkvägen västerut.
Likaledes hade det vid
denna tid glest bebyggda
»boskapslandet» Italien i
det stora hela alldeles för
få värdefulla produkter att
erbjuda, för att Fenicier-
na däraf skulle kunnat
lockas till att slå sig ned Etna.
här. Italien är fattigt på
metaller, och landet var vid denna tid ännu icke det mångbesjungna,
välodlade jordiska paradis, som väckte de på andra sidan om
Alperna boende barbarernas så heta åtrå. Att Feniciernas fartyg
drifvit byteshandel med de italienske kustborna, finnes emellertid
icke någon anledning att betvifla.
Däremot fattade de fast fot på Sicilien, särskildt på dess södra
och västra kust. Under århundradenas lopp blefvo dessa delar af
ön allt intensivare bebyggda, hufvudsakligen i följd af läget midt
emot Afrika och utmed den stora O. V. handelsvägen till Spanien.
Vi hafva ett värdefullt meddelande af den grekiske
historieskrifvaren Thukydides, hvilket kastar ett klart ljus öfver det för
Fenicierna karakteristiska sättet att träda i beröring med främmande
land och folk. »Fenicier», säger han, »bodde rundt omkring Sikelien på
hafsuddar och på små invid kusten belägna öar, hvilka de hade
besatt för att drifva handel med landets infödda befolkning, Sikelerna.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
