Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Feniciernas kolonier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
46 H. H. VON SCHWERIN
dit ned är ej känd af örnen, och falkens öga har ej utspanat den;
den har ej blifvit trampad af de stoltaste vilddjur, intet lejon har
gått där fram. Ja, där bär man hand på hårda stenen; ända ifrån
grunden omhvälfver man bergen. In i klipporna bryter man sig
gångar, där ögat får se allt hvad härligt är. Vattenådror täppas
och hindras att gråta. Så dragas dolda skatter fram i ljuset.»
Spanien var visserligen hufvudmålet för Feniciernas västliga
färder, men alldenstund detta lands enda för dem värdefulla, d. v. s.
metallrika, trakter voro belägna nära hafvet, kunde de sjöfarande
främlingarnes bosättning här försiggå utan betydligare svårigheter
och deras besittningstagande behöfde aldrig sträcka sig längre
in i den massiva iberiska landmassans inre områden. De nöjde
sig med anläggandet af mindre handelsfaktorier på kusten af de
små territorier, hvilka tillhörde de många skilda stammar, i hvilka
landets invånare, Ibererna, de nuvarande Baskernas stamfäder, vid
Feniciernas ankomst voro splittrade. Endast Gades, som snart nog
utvecklade sig till en stor stad, utgör ett undantag härifrån.
Betydande svårigheter möta den historiske fornforskaren, när det
gäller att skilja Feniciernas ursprungliga besittningar från de
senare karthagiska (alltså i andra hand feniciska) anläggningarna i
dessa trakter af Spanien. Karthagernas speciella andel i de västra
Medelhafslandens orientalisering och kolonisering har man ännu
icke med bestämdhet lyckats påvisa.
Feniciernas, särskildt Tyros’, handel med Tarsis visar sig
emellertid hafva lämnat en ofantlig vinst. Så säger HESEKIEL kap.
27 v. 25 till Tyros, som liknas vid ett skepp: »Tarsisskepp foro
åstad med dina bytesvaror. Då fylldes du med gods och blef mycket
tungt lastad, där du låg i hafvet», och v. 11: »Tarsis var din
handelsvän, ty du var rik på allt slags gods; silfver, järn, tenn och
bly gaf man dig där som betalning.»
Afven under den senare grekisk-romerska tiden voro, såsom
STRABO omtalar, de mest öfverdrifna rykten och vidunderligaste
sagor i svang rörande de spanska produkternas mängd och
förträfflighet. »Ingenstädes», säger han, »finnes guld, silfver, koppar
och järn i sådan mängd och af så utmärkt beskaffenhet som här.»
Guldet icke blott gräfdes upp ur jorden, utan forslades af floderna
ned i dalarna, där metallen vaskades ur de hopsvämmade
sandmassorna. Allbekant är äfven ARISTOTELES’ berättelse om de förste
feniciske ankomlingarne, som här i Spanien förskaffade sig så mycket
silfver, att de icke blott därmed fyllde sina skepp, utan jämväl
förfärdigade alla sina redskap, ja, till och med skeppsankarna af
denna metall.
Vidare anför HERODOT, att det första grekiska skepp, som
någonsin besökt Tarsis, stod under Samiern KoLAIOS’ befäl. Denne,
som var stadd på en resa från Samos till Egypten, hade af en
ihållande storm drifvits allt längre västerut, så att han slutligen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
