Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Pytheas' resor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
62 H. H. VON SCHWERIN
Gades till Tanaiïs», ett uttryck, som bör fattas som en deftinition af
Europas utåtvända oceaniska kust i hela dess längd från Gibraltars
sund i väster till Tanaïs’ meridian i öster. Denna sista flod,
Don, antogs ju ofta som gräns mellan Europa och Asien.
Den del af Pytheas’ reseberättelse, som ständigt väckt den
ojämförligt största uppmärksamheten, är dock den, som omtalar Thule,
om hvilket han nämner, att det är beläget sex dagsresor norr om
Britannien, i närheten af polcirkeln och på en dagsresas afstånd
från det stelnade hafvet. (Enligt en annan tolkning skulle Pytheas
ansett Thule vara den nordligaste af de britanniska öarna.) Icke
omöjligt är, att detta meddelande, som Pytheas sannolikt inhämtat
af »barbarerna» i det nordligaste Britannien, åsyftat någon del
af Norge. Andra hafva velat sammanställa Thule med Island
eller den största af Shetlandsöarna. Trots de många grundliga
undersökningar, som blifvit
anställda rörande denna
fråga, torde icke någon full
visshet härutinnan kunna
uppnås.
Intet bevis föreligger
emellertid för, att Pytheas
själf besökt detta Thule, om
hvilket han dock insamlat
allehanda underrättelser,
som han därefter tyckes
teoretiskt hafva bragt i
system. Men STRABO går
Helgoland. ännu längre och påstår, att
allt, hvad Pytheas berättar
om Thule, är uppdiktadt. Pytheas har sannolikt menat, att Thule
var bebodt, ehuru de fragment, som röra denna fråga, äro så otydliga,
att man icke med full säkerhet kan påstå, att han verkligen lämnat
oss underrättelser om denna nordliga trakts invånare. Senare författare
kalla Thule allmänt för en ö, ehuru det icke uttryckligen kan visas,
att Pytheas själf hyst denna åsikt. De gamle romerske författarne
sysselsatte sig mycket med spörsmålet rörande Europas yttersta
Nord, och uttrycket ultima Thule var för dem liktydigt med jordens
aflägsnaste land eller »världens ände».
Enligt andra uppgifter hade barbarerna visat Pytheas solens
sofplats, som var belägen i den nordliga trakt, där natten än var
3 än blott 2 timmar lång. Här befann man sig likaledes i närheten
af det lefrade eller stelnade hafvet, i hvilket intet skepp kunde
bana sig en väg.
Pytheas berättas också hafva omtalat ett annat märkvärdigt
fenomen, som han själf iakttagit vid Britanniens kust, nämligen en
»blandning af land, haf och luft», hvilken han sagt liknade »hafs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>