Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Pytheas' resor - Hannos afrikanska upptäcktsfärd. Eudoxos
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 63
lungan» ... »Detta kaotiska element kunde hvarken betfaras till fots
eller beseglas.»
Denna framställning har under nyare tid gifvit anledning till
ändlösa tydningsförsök. Man har i denna »hafslunga» velat finna en
antydan om de tallösa skaror maneter, som vid lugnt väder om
sommaren drifva omkring i Nordsjön och angränsande hafsdelar.
Andra åter mena, att Pytheas åsyftat de lösa massor af s. k. grötis,
hvilka stundom betäcka polara haf. Under forntiden var man
snarare böjd att betrakta det hela som en osanning.
HANNOS AFRIKANSKA UPPTÄCKTSFÄRD. EUDOXOS.
Vi känna i allmänhet mycket litet till det, som rör Feniciers
och Karthagers forskningsresor till de utanför Gibraltars sund
belägna kusterna och deras anläggande af kolonier därstädes. Som
ett lysande undantag härifrån kan dock anföras, att vi äga en
framställning af den karthagiske flottföraren HANNOS resa utefter Afrikas
västkust, en framställning, som obestridligen utgör ett af forntidens
allra viktigaste geografiska dokument. Efter sin hemkomst till
Karthago lät nämligen Hanno i Molochs tempel därstädes uppsätta
en tafla af koppar eller marmor, innehållande en kort, skriftlig
redogörelse för resan. Genom en lycklig slump har en grekisk
öfversättning af taflans inskrift bevarats till vår tid och är numera vida
berömd under namnet Hannos periplus (egentl. = kringsegling).
Det är dock bevisligt, att texten icke numera föreligger i alldeles
oförändradt skick, och att en del oriktigheter insmugit sig däri
vid afskrifningen.
Berättelsen om denna ryktbara resa lyder så här: »På den tid
Karthagos makt stod i sin blomstring» (d. v. s. omkring midten af 5:te
århundradet f. Kr.), säger den romerske författaren PLINIUS, sattes
HANNO af de styrande i Karthago i spetsen för en flottexpedition,
som räknade icke mindre än 60 pentekonterer, d. v. s. femtioroddare,
och 30,000 emigranter, män såväl som kvinnor, med uppdrag att
grundlägga liby -feniciska nybyggen på Afrikas kust utanför sundet
vid Herkules’ stoder. (Samtidigt härmed utrustade Karthagerna en
annan expedition, som ställdes under HIMILKOS befäl, och hvilken
hade till uppgift att utforska Europas atlantiska kust.) Sedan de
resande passerat detta sund, seglade de två dagar, hvarefter de på
Libyens kust invid en stor slätt grundade en koloni, som de kallade
Thymiaterion.
Därefter höllo skeppen västlig kurs till den trädbevuxna udden
Soloeis, nuv. Kap Kantin, där ett tempel uppfördes till hafsguden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
