Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Herodots beskrifning af Skythien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 113
lämnade i lägret allt ej stridsdugligt manskap jämte trossens samtliga
åsnor. Sedan han låtit upptända en stor mängd eldar, anträdde
han återtåget under skydd af nattens mörker. När nu Skytherna
hörde åsnornas skriande och sågo eldarna, trodde de, att Perserna
ännu voro kvar i sitt läger. Därigenom fingo emellertid de aftågande
ett betydligt försprång.
Redan långt innan de sextio dagarna förflutit, hade emellertid
de bäst beridne bland Skytherna infunnit sig vid Donaubron
för att öfvertala Grekerna att rifva denna och sålunda afskära
Perserna återtåget. Frestelsen var onekligen stor för Grekerna, af
hvilka många voro missnöjde med det persiska öfverväldet, och
oenighet rådde också mellan deras anförare. Men trots upprepade
öfvertalningsförsök stannade de dock kvar på sin post, så att
Dareios vid sin återkomst dit fann bryggan oskadd, fastän vida
mera än de öfverenskomna sextio dagarna förflutit. Perserna
voro räddade, ehuru fälttåget förorsakat en oerhörd manspillan i
deras led.
Herodots framställning af fälttåget är faktiskt omöjlig. Ett
dylikt krigståg skulle först och främst hafva tagit en betydligt längre
tid, än den han anför. Hela dess förlopp, hvilket han skildrar som
en verklig, af Skyther och Perser utförd gåsmarsch från Donau till
Don och tillbaka igen, är i hög grad osannolikt. I själfva verket
skänkte man icke heller i forntiden berättelsen någon synnerlig
tilltro. Man ansåg det vara mycket sannolikare, att den persiska
hären (dess uppgifna storlek 600,000 man innebär naturligtvis en
stor öfverdrift!), som lockats in i steppen, snart af den där rådande
vattenbristen tvingades att vända om till Donau, sedan den
företagit fåfänga marscher för att stöta på fienden. Rätt bedömd, tyckes
Dareios’ expedition endast haft till ändamål att genom denna militära
promenad ingifva Skytherna respekt. En verklig eröfring af deras
land var aldrig påtänkt. Den persiske konungens afsikt var att
förvandla Donau till sitt väldiga rikes gränslinje åt detta håll, något
som emellertid endast mycket ofullständigt lyckades honom.
Herodots skildring af Skythernas grannfolk har, tack vare sin
rikhaltighet och tillförlitlighet, ett ojämförligt större värde än alla
underrättelser, som därom lämnas af forntidens andre skriftställare.
Desses meddelanden afse nämligen endast den närmast hafvet
belägna, smala kuststranden och beröra icke alls landets inre delar.
Herodot har tydligtvis erhållit sina underrättelser om dessa
inlandstrakter genom köpmän från kustens grekiska kolonier, som
företagit affärsresor hit.
Vid Skythiens nordgräns förlägger Herodot följande folk: Längst
i väster bo Agathyrserna, som hängde på sig en mängd
guldprydnader, vøro mycket veklige och lefde i kvinnogemensamhet. Andra
författare omtala detta folks vana att tatuera sig med blå färg. Ju
förnämare en man var, med desto flera dylika teckningar var hans
s
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
