Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herodots kännedom om Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 121
en allt vidunderligare form. Berättelsen har varit föremål för
många grundliga undersökningar ej minst i nyaste tid.
Hvilka djur det varit, som man tillagt benämningen »myror», är
det omöjligt att bestämdt påvisa. KTESIAS kallar de guldvaktande
djuren »gripar», och han skildrar dessa såsom fruktansvärda
fyrfotadjur med lejonklor och vingar på ryggen, alldeles liksom de gripar,
hvilka finnas afbildade på ruinerna i Persepolis och andra gamla
persiska städer. Guldet hämtas, säger han, af karavaner, bestående
af tusentals beväpnade män, hvilka utföra sitt farliga arbete under
månlösa nätter, när griparna i följd af det rådande mörkret icke
kunna se dem.
Babels torn (rekonstruktion).
Herodot berättar, att dessa djur funnos i de
persiske†gkonungarnes menageri, och Alexanders berömde amiral, den för sin
tillförlitlighet kände NEARCHOS, omtalar, att han sett dessa djurs
»skinn», hvilka alldeles liknade »leopardernas», under det att den
ryktbare naturforskaren PLINIUS säger sig själf hafva sett dessa
myrors »horn» i Herkulestemplet i Erythræ. Medeltidens arabiske
geografer omtala också allmänt dessa djur. Ja, berättelsen om dessa
djur håller i sig ända till det 16:de århundradet. Det förtäljes
nämligen, att sultanen SOLIMAN DEN STORMÄKTIGE i Konstantinopel
erhållit en dylik »indisk myra» till skänks af schahen af Persien.
De djur, på hvilka man oftast gissat, hafva varit —
murmeldjur, som talrikt förekomma i de guldrika, centralasiatiska
bergstrakterna, och verkligen bruka uppkasta högar, liknande myrstackar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
