Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herodots kännedom om Asien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DE GEOGRAFISKA UPPTÄCKTERNAS HISTORIA 123
Herodots framställning af den del af Asien, som utgjorde den
persiska monarkien, innehåller en mängd värdefulla statistiska
och etnografiska upplysningar. De rent geografiska detaljerna
däremot äro ofta ganska ofullständiga — Herodot har ju icke heller
haft för afsikt att lämna en geografisk beskrifning öfver Asien!
Sålunda frånser han både från Mindre Asiens utpräglade
egenskap af platåland och dess geografiska utlinjer och tillskrifver
dessutom denna halfö en alltför stor väst-östlig utsträckning, på samma
gång som han underskattar dess nord-sydliga dimensioner. Han
anser nämligen, att en rask fotgängare på 5 dagar kan tillryggalägga
afståndet mellan Medelhafvet i söder och Svarta hafvet i norr.
Afståndet uppgår emellertid på det smalaste stället till 4 1/4
breddgrad eller omkring 500 kilometer. Hans kännedom om den Persiska
viken, dess form och läge tyckes vara synnerligen ofullständig.
Vidare försummar Herodot .
att lämna oss några underrät- . j
telser om Främre Asiens
betydliga bergskedjor. Den enda
bland dessa, han anför, är
Kaukasos, som han i öfverens.
stämmelse med dåtidens
uppfattning kallar jordens högsta
och mest betydande bergskedja.
Detta bevisar naturligtvis inga-
lunda, att han icke äfven känt
till t. ex. Tauroskedjan, som |
är så karakteristisk för Mindre *
Asien, utmed hvars hela längd Asiatiske män (egyptisk afbildning).
den löper, eller att han icke
hört åtminstone något om de väldiga bergmassor, som omgifva
den Iranska platån.
Herodot lämnar oss vid två tillfällen en utförlig redogörelse
för persiska monarkiens olika delar. Den ena gången vid
redogörelsen för den tribut, som de af Dareios upprättade satrapierna
hade att erlägga till storkonungen, den andra på tal om de
hjälptrupper, som de olika folkstammarna skickade till XERXES’ här, när
denne företog sin stora hämndexpedition mot Grekland. På sista
tid hafva flera af Herodots uppgifter kunnat kontrolleras med hjälp
af kilskriftsinskriptioner, som man cefter hand lyckats tyda. Detta
gäller speciellt Dareios’ berömda inskrift på klipphällen i det mediska
landskapet Behistan.
Lärorik är den framställning, som Herodot gifver af den brokigt
sammansatta rikshärens olika folkelement, tillhörande den persiska
jättemonarkiens samtliga provinser från Indien till Mindre Asien,
från Turans stepper till Arabien och Ethiopien vid öfre Nilen.
Här såg man Perser med den höga toppmössan cller s. k.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
