Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten enligt Herodots framställning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
132 H. H. VON SCHWERIN
land, hvilket genomflytes af Nilens många mynningsarmar och fått
sitt bekanta namn af sin likhet med den grekiska bokstafven 4
(delta), är att betrakta som en mycket sent uppkommen
nybildning. För sin del ansluter sig emellertid Herodot till ett
orakelsvar, enligt hvilket Egypten var det land, som Nilen vattnade,
och Egyptierna de människor, hvilka bodde vid floden nedanom
staden Elephantine och drucko af dess vatten. Han uppfattar alltså
Egypten som ett enda odelbart helt, bestående af Nildalen mellan
första katarrakten, hafvet och de bägge öknarna, ett område, som
egentligen tillhörde hvarken Libyen eller Asien, utan blifvit liksom
inkiladt mellan dessa två världsdelar.
Egyptens Lotos.
Herodot känner mycket noga till Röda hafvet. Han omtalar
sålunda dess tidvattensrörelser, hvilka naturligtvis redan under
allra äldsta tid väckt Feniciernas och Grekernas uppmärksamhet,
alldenstund detta fenomen som bekant icke kan iakttagas i
Medeclhafvets östra del. Han känner äfven till dess rätta dimensioner,
hvilket framgår däraf, att han uppgifver hafsbuktens längd från
Sucs till Bab-el-Mandeb-sundet utgöra 40 dagsresor för ett
roddfartyg och detta sunds bredd en half dags rodd, hvilket allt
fullkomligt öfverensstämmer med de verkliga siffrorna, 2,300 kilometer
för längden och 28 km. för sundet. Af detta meddelande framgår
ju dessutom, att Röda hafvet vid denna tid ofta brukade befaras
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
